tidsenligaverktyg

Fungerande medier

En ny intressant webbplats om "Fungerande medier" är under uppbyggnad. Webbansvarig är Torbjörn Lundgren, känd profil inom FMLS, författare och föreläsare.

fm_logo

Där kan vi få lära oss hur språk och andra uttryckssätt fungerar i förhållande till människors förmågor. Vi  får större möjlighet att skapa begriplig information och tillgängliga medier.

På webbplatsen hittar du många filmade föreläsningar och intressant läsning.

Fungerande media

Greppa språket

Skolverkets nya skrift "Greppa språket" är full av goda råd om språkutvecklande undervisning. Dessa goda råd passar utmärkt för elever med språkstörning eller språkliga svårigheter på grund av koncentrationssvårigheter.

Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever. Alla lärare ska jobba språkutvecklande i sina ämnen. Men hur?

Det finns arbetssätt som fungerar bättre än andra för elever med annan språkbakgrund. Forskarna sammanfattar här i åtta punkter det som visat sig gynna flerspråkiga elevers lärande i olika skolämnen:

  • läraren betonar läsning och skrivande
  • läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
  • läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
  • läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
  • läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
  • läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
  • läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
  • läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö.

Greppa Språkets länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Språkutveckling i alla ämnen

Varför har elever svårigheter i skolan?

Frågan finns med i forskningsprojektet I demokratins marginaler - ett projekt om barn i problematiska skolsituationer, under ledning av Claes Nilholm.

En lång tradition av särlösningar är svår att bryta, trots att redan Lgr 69 (för 40 år sedan) säger att det i första hand är skolans arbetssätt vi ska förändra.

Frågan ställdes till alla kommunala skolchefer  i Sverige för att ta reda på hur de gör och hur de ser på elever i problematiska skolsituationer. Det är i hög utsträckning kommuner och skolor själva som väljer hur de ska organisera arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Samma frågor skickades dessutom till alla pedagoger, assistenter och skolledare i en svensk kommun i ett delprojekt, som är en del av ett avhandlingsarbete av Gunilla Lindqvist vid Högskolan Dalarna.

I enkäten fick de ranka följande orsaker till elevers svårigheter i skolan:
- skolans mål är för svåra,
- skolan har svårt att hantera elevers olikhet,
- vissa elever har egna brister,
- brister i elevers hemförhållanden,
- vissa lärares brister,
- vissa klasser fungerar inte.

Resultatet visar att skolledare och lärare tyvärr ofta saknar tilltro till inkluderande lösningar. De som tror på inkludering är specialpedagogerna.

Läs mer om projektet och resultatet på Lärarnas Nyheter
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2011/05/19/rektorer-ser-sallan-skolans-brister

Klingberg om dyskalkyli

Hur kan vi bäst ska hjälpa ett barn med "nedsatt kortikal tjocklek i höger intra- och inferiora parietalcortex"? Den frågan kan vara bra att ställa sig ifall vi vill att alla barn ska klara matematiken, skriver Torkel Klingberg i sin artikel i Forskning och Framsteg.

Forskningen visar, enligt Torkel Klingberg, att barn med dyskalkyli hade lägre aktivitet i högra intraparietala cortex, liksom i två områden i frontalloben och i occipitalloben (synbarken).

Studier visar att dyslexi och dyskalkyli kan särskiljas:  

  •  barn som har dyskalkyli har större svårigheter att bedöma antal,
  •  barn med dyslexi har större språkliga svårigheter.


Läs hela Klingbergs artikel http://www.fof.se/tidning/2011/3/nar-hjarnan-dissar-kalkylerna

Digitala lärverktyg i språkundervisningen

Informationstekniken förändrar villkoren för språkundervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement eller som kompensation. Det visar språkläraren och forskaren Sylvi Vigmo i sin avhandling från våren 2010.

Läs Skolverkets nypublicerade artikel om Sylvi Vigmos resultat

Från artikeln, skriven av Ulf Jämteryd, är följande citat hämtade:

- Tyvärr riskerar it ibland att bli ett komplement utan att man som lärare har tänkt igenom syftet, hävdar Sylvi Vigmo. Man använder it helt oreflekterat, vilket man inte gör med andra saker.

- Jag förstår att det fortfarande är ett starkt fokus på den skrivna texten i skolan, säger Sylvi Vigmo. Men just i språkundervisningen finns det så mycket mer man kan göra med digitala medier. Det finns mycket som går bortom det skrivna språket, genom it erbjuds eleverna att uttrycka sig språkligt på flera sätt.

- Det finns en allmän uppfattning att it betraktas som ett komplement till andra redskap eller verksamheter i undervisningen, menar Sylvi Vigmo.

- Eller så betraktar man it som en kompensation - om läraren inte har möjlighet att hjälpa alla elever kan it tjäna som en förlängd resurs i undervisningen.

- Min forskning visar att it som resurs eller digitala redskap förändrar villkoren för undervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement

 

Språkutvecklande undervisning


Lgr 2011 betonar vikten av språkutvecklande arbete i alla ämnen. Genom grundläggande arbete med ämnestypiska ord i läsning, skrivning och berättande har eleverna större möjlighet att förstå innehållet ämnet. Se även skoldatatekssidan om styrdokument och artikeln Greppa språket.

Eleverna ska få lära sig lässtrategier och skrivstrategier. Med lässtrategier menas hur man ska angripa en text, hur man ska läsa effektivt. Skrivstrategier handlar om hur man skriver olika slags texter, hur man bygger upp dem och hur den aktuella text­ typens språk ser ut.

Veronica GrönteEn som har stor kunskap om hur man bygger upp texter är Veronica Grönte, skapare av Makete-metoden och läromedlet Pennvässaren. Här är en länk till en artikel hon har skrivit i  Handledarskap/Grundskoletidningen: http://makete.se/images/stories/Sprakutveckling.pdf
Makete

Här länk till tidningen: http://www.fortbild.se/sb/?location=1,3&artnr=6713
På sin webbplats delar hon med sig av sina goda skrivråd.
Här är ett exempel: http://makete.se/specialpedagogik/skriv-och-lasutveckling

 

Skollyftet - 7 sätt att effektivisera undervisningen
Anna KayaAnna Kaya skriver:
Vi måste hitta nya vägar så våra elever når målen i högre grad och låt oss tala klarspråk, en stor andel elever når inte målen pga att språket sätter hinder i vägen. Det behöver inte handla om andraspråkselever, det kan likaväl handla om elever som av andra anledningar inte har tillägnat sig skolspråket. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen gynnar alla elever, därför ber jag er att lägga lite tid och energi på att läsa dessa 7 punkter ...Läs hela artikeln på Skollyftet.se

Ann-Marie Körlings blogg - http://korlingsord.se/archives/17717
Det är HELA skolans uppdrag att verka för varje elevs språkutveckling. Tänk om vi alla kunde ge våra elever vårt medvetna språkuppdrag och verka för den dagliga samvaron språk erbjuder.

Lärarförbundet - Språkutveckling för alla i alla ämnen - så gör du!
Många flerspråkiga elever presterar långt under sin förmåga pga svårigheter med det svenska språket. Genom ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen kan man lägga grunden till en framgångsrik undervisning för eleverna. En språkutvecklande undervisning passar också elever med svenska som modersmål, speciellt de som har svårigheter av olika slag.  http://www.lararforbundet.se/web/lfort.nsf/webbUtb?ReadForm&id=005364E2

 

 

 

8 av 10 slipper dyslexi

Kodknäckarnaom de får rätt pedagogik, menar Mats Myrberg, i en intervju på Kod-Knäckarnas webbplats. Alltför många får dyslexi helt i onödan, säger han.

Med dyslexivänlig pedagogik menar han att barnen

  • redan i förskolan får en systematisk, målinriktad språkpedagogik.
  • får fortsätta leka med ordramsor för att bli säkra på att känna igen ljuden
  • får bokläsningsvanor tidigt
  • repetition är viktigt, att nöta in berättelserna, upprepa dikter och ramsor, och läs samma bok på samma sätt om och om igen.
  • får uppgifter som lockar till läsning
  • fångas upp och får stöd en till en-stöd om det behövs

- Utan en erfaren och skicklig lärare fungerar inga metoder alls, säger han. Lärarhögskolan måste utbilda skickliga lärare.

Läs hela artikeln på Kod-Knäckarnas webbplats

 

 

Lovebomba dem!

säger Marlene Larssen i sin nya bok "Man dör inte, men man blir en ganska knäckt människa", som släpptes 5 april 2011. Marlenes dotter Trinne har ADD och Marlene försöker se ADD som en gåva. I boken har hon intervjuat personer med ADD.

maleneMalene ger i sin bok goda råd till alla föräldrar och alla oss andra som jobbar med barn med ADD. Här är några exempel

  • De behöver alla känslohöjdare de kan få. "Idag jobbar du jättebra!"
  • Viktigt med beröm "lovebomba dem"
  • Var tydlig i det du säger
  • Förförståelse är viktig, berätta så enkelt som möjligt vad som ska hända och vad ni ska göra
  • Skapa rutiner
  • Hitta sätt att förhandla, utan att bråka
  • Hitta sätt att hålla barnets motor att "komma igång" och "hålla ingång", belöningar
  • Gör veckoplaneringar planera för varje dag
  • Försök att ha ett gott samarbete med skolan
  • Prata om hur man möter människor, varför saker blir fel, med hjälp av rollspel eller seriesamtal
  • Skaffa information via böcker och internet
  • Gå med i en intresseförening och träffa andra föräldrar och barn med liknande svårigheter

Här kan du läsa om boken "Man dör inte men man blir en ganska knäckt människa"

malene1Här kan du läsa om boken "Är jag riktigt normal, mamma?" 

Mer information 
Här har du en länk till Anna Pellas upplästa text om bakgrunden till Marlenes två böcker. 

Här hittar du en lista med många böcker inom NPF/ADHD/ADD/"uppmärksamhetsområdet"

ADHD - glädje

Felicia, en tjej i åk 3 i Gävle, berättar i Arbetarbladet om hur det är att ha ADHD. Hon blir ofta rastlös, hyperaktiv, har svårt att koncentrera sig långa stunder och har snabba humörsvängningar.

Hon berättar:
- Jag brukar säga att en bit av min hjärna lätt blir trött och det är därför som jag har svårt att sitta stilla.

 Läs hela artikeln i Arbetarbladet

 Där säger hon också:

- Jag kan bli väldigt trött, ledsen och arg. Om något inte går som jag vill, kan jag bli riktigt arg. Jag känner mig ofta orolig i kroppen. Ibland kan jag varva ned om jag får sitta framför datorn en stund. Men jag är glad för min adhd, det är på grund av den som jag är så duktig på gymnastik.

- Jag gillar inte rasterna. Det är svårt att veta vad man ska göra. Jag förstår inte riktigt vad man ska ha dem till

 Men som sagt Läs hela artikeln i Arbetarbladet
Den är riktigt, riktigt bra! Sånt vill vi läsa mer av.
/Britt

Snabb hjälp viktigt!

Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver fungerande lärverktyg snabbt!
Annette Kenryd arbetar på Skoldatateket i Norrköping. Efter neddragningar är hon den enda specialpedagogen på Skoldatateket. Hon utbildar lärare och elever de digitala verktyg som de tillsammans anpassar till eleven.

Nu växer köerna för att få hjälp
Det är helt orimligt att någon ska behöva vänta 8 månader, säger Marie-Louise Nellborg Arnell som är ordförande i Föräldraföreningen för dyslektiska barn i Östergötland.

Annette Kennryd håller med och pekar på att man inte når kunskapsmålen ifall man inte får hjälp.

- Det är förödande för elever att få vänta länge när man har läs- och skrivsvårigheter, för det kan leda till väldigt många saker. Framför allt att man inte når de kunskapsmål man ska nå, men det handlar också om individen som kan få en knäck av sitt självförtroende, säger Annette Kennryd.

Lyssna på nyheten på P4 Östergötland

 

Fler artiklar...

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek