tidsenligaverktyg

Erfarna lärare bakom läsframgångar

Ulla Damber har forskat om förutsättningar för en god läsinlärning. I sin avhandling avhandling "Läsa för livet - tre studier av svenska barns språkutveckling", skriver hon att mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet är viktig.

I en intervju på Skolporten säger hon:
Barnens framgångar i läsning handlar till stor del om lärarens sätt att bemöta barn och deras föräldrar. Lärarna i de högpresterande klasserna hade hög tilltro till barnen och bemötte dem som kompetenta individer. Eleverna fick läsa oerhört mycket, inte bara frivilligt utan de blev också uppmanade att läsa på loven. Både elever och lärare beskriver arbetet som lustfyllt, i kombination med att kraven på barnen var höga. Tydlig kommunikation och tydliga strukturer för arbetet hjälpte också till. Barnen har vetat vad som förväntas av dem.

Det som överraskade henne var att inte metodval eller utbildning visade större skillnader. Istället var det lärarens erfarenhet, många år yrket, som var gemensamt i de högpresterande klasserna. Erfarna lärare besitter nog kunskaper som inte är så lätta att ringa in. Jag tror inte det finns någon mall för en god lärare - det gäller nog att fånga ögonblicken i flykten och jobba flexibelt.



Det går inte att betrakta läsningen lösryckt ur sitt sammanhang. Varje läsresultat har sin egen historia. Den sker i ett socialt och kulturellt sammanhang, säger Ulla Damber.

LÄS HELA INTERVJUN PÅ SKOLPORTEN. Där hittar du också hennes avhandling i pdf

Skriv utE-post

Att bygga Skoldatatek

135 kommuner kan inte ha fel. Skoldatateksuppbyggnaden fortsätter i allt fler kommuner. Skoldatatek som i handlar om IT och specialpedagogik, betyder i praktiken ofta IT-utveckling i skolan i stort.

Vid ett länsmöte i Gävleborgs län 10/2 2010 framkom följande förslag på hållbar Skoldatateksuppbyggnad:

Framgångsfaktorer för Skoldatatek

  • Tydlig organisation med delaktig ledning och drivande skolchef
  • Marknadsföring av verksamheten så att alla får reda på att den finns. En presentation behövs för tjänstemän, politiker och hela organisationen.
  • Utbildning med pedagogiskt tänk - av rektorer, pedagoger, tekniker och övriga inom skolan.
  • Utbildning före utrustning - 70 % utbildning 30 % grejor.
  • Att Skoldatatek finns med där det handlar om IT - t ex elevstöd och IT-utveckling
  • Samarbete och dialog med IT-teknikerna så att vi får lära oss av varandra och vad vi kan begära. Teknik och pedagogik måste gå hand i hand (tekniken i pedagogikens tjänst). Det gäller att ha god tumme med IT-sidan.
  • Ekonomiska resurser måste avsättas för att köpa in adekvat utrustning. Tillgång till teknik är nödvändigt för verksamheten.
  • Tillgänglighet för skolans pedagoger, att det är lätt för dem att ta kontakt.
  • Tydliga rutiner och spelregler som man alltid förklarar.

Fallgropar som bör undvikas

  • Brist på samsyn och samarbete med skolans ledningsgrupp
  • Brist på samverkan vid stadieövergångar
  • Att tro att verksamheten sköter sig själv, efter projekttiden slut. Det är viktigt att det är ett uppbyggnadsprojekt som sen kan permanentas.
  • Omorganisationer som gör att verksamheten tas bort
  • Utrustning före utbildning
  • Utbildning utan pedagogiskt tänk
  • Att erbjuda för stort utbildningsutbud, att tror att man kan hinna bli expert på allt

Positiva saker som har hänt i kommunerna
Kommunlicens på program
Höjd kompetens ute i verksamheten, att man ser att det finns andra sätt att hjälpa eleverna.
IT-kompetens har spridits generellt.
Elever har fått chans att visa sina kunskaper.
Pedagoger har fått möjlighet att individualisera undervisningen för elever

Liknande erfarenheter finns i andra kommuner i landet.

Ingela Söderström, Skoldatateket i Malå, berättade på ett länsmöte i Västerbotten den 17/2 2010 om vad man bör tänka på vid skoldatateksuppbyggnad.

Det handlar om förhållningssätt och utbildning av pedagogerna, att ha många olika sätt att jobba med eleverna. Styrgruppen är ett mkt gott stöd för arbetet. Skolchef, specialpedaog, teknisk kompetens har möjlighet och måste samarbeta.

Att formalisera arbetet är viktigt, och gör det mer betydelsefullt.  Man får ut mer om man ser till att formalisera det. Dokumentation en form av formalisering. Det blir "viktigare" om man har med blankett som man skriver under, annars kan det bara bli en av de saker man gör som man bort att man bestämt sig för att göra. Det har varit viktigt att dokumentera. Det underlättar när projektet ska redovisas.

Ingela bestämde sig för att bygga upp ett intresse först, före hon kom med datorerna. Hon ser att det är viktigt att bygga utbildning före grejorna. En lång inventeringsfas inledde hennes arbete. Det var viktigt att veta vilken kompetens, vilka grejor och vilket behov som fanns. Grejorna hade hon god koll på eftersom hon har jobbat så länge som spec i kommunen. Hon försökte hitta bundsförvanter och plocka fram goda exempel. Hon ville känna av vilka förväntningar det fanns.

En tidsplan är viktig. Även om man inte når alla mål, är det bra att veta var man är på väg. Det tar mycket tid och det är viktigt att lägga tid på att lära sig verktygen och att sätta sig in i skoldatatekstanken och annat som är viktigt, som att hinna prova program och utvärdera. Man kan inte sitta och "fippla" om man ska få andra intresserade. De andra behöver också tid. Man måste vara tydlig med skolledningen, som måste se till att folk kan få komma loss. Om all annan tid är inbokad blir det inte möjligt att kunna köra skoldatateksträning.

Informera, informera och informera personal, föräldrar, politiker. Berätta när man råkas, skicka mejl till all personal så att alla får reda på vad som pågår. Se till att folk får reda på vad man gör med pengarna. Gör så lite som möjligt åt folk, visa i stället hur man gör.

Talsyntes ska finnas i alla datorer och andra verktygsprogram som stavningshjälpen. Färdighetsträningsprogrammen är bra att ha. Inlästa läromedel behövs så att alla har chansen att lära sig på sitt sätt.

Ingela överraskad över kollegonas intresse för Skoldatatek och för de nya verktygen. Trots kommunens omorganisation på serversidan med upptagna tekniker och en utbredd IT-matthet hos skolans personal, visade det sig att kollegorna var oerhört intresserade.  Workshop för kollegorna har varit värdefullt. Folk vill verkligen ha dessa verktyg så att de kan lära sig det de har "användning av på golvet".

En grundkompetens inom IT är nödvändig och PIM "på egen hand" har varit bra, då kommunen inte har kommit igång med utbildning. Vi måste ha förutsättningar för att lärare ska kunna använda datorn som verktyg. Från hösten kommer det att finnas tid för PIM, hoppas Ingela avslutningsvis.

/antecknat vid länsmöten i X-län och AC-län av Britt Hansson, Skoldatatek Norrbotten

Skriv utE-post

Skoldatatekets insatser ger högre måluppfyllelse

Den årliga utvärdering av nyttan med IT-verktyg för enskild elev, i Boden, visar för grundskolans del att mer än 90 % av eleverna har blivit hjälpta av de verktyg de fått låna av skolan. Motivationen till skolarbetet ökar, skolarbetet går lättare, och verktygen hjälper till i måluppfyllelsen, enligt lärarna. Ett förbättringsområde är att ge mer riktat stöd vid skolbyte för de elever som använder IT-verktyg, för att de ska bibehålla sitt sätt att arbeta med verktygen.

Skoldatatekets utvärdering av nyttan med IT-verktyg för enskild elev

I Bodens kommun är alla skolans datorer utrustade med program som ger stöd i läs- och skrivinlärningen. Genom Skoldatateket har skolan dessutom möjlighet att få prova anpassade IT-lösningar för enskild elev, som behöver extra stöd i sin läs- och skrivutveckling. Det kan handla om en egen arbetsdator, något datorprogram eller talbokspelare. Om anpassad utrustning bedöms vara bra för eleven, kan skolan sedan hyra utrustningen genom kommunens avtal, via Skoldatateket. För att utrustningen ska komma till största nytta ger Skoldatateket handledning och support till arbetslaget, eleven och föräldrarna.

För de flesta elever som kommer ifråga för att låna IT-verktyg från sin skola, blir det en bärbar dator. De bärbara datorerna har kommunens ordinarie programutbud, med talsyntesprogram, så att datorn läser den text som visas eller skrivs, rättstavningsprogram i svenska och engelska, daisybok-spelare och träningsprogram i kärnämnena. För att IT-verktygen ska ge så mycket stöd som tänkas kan, krävs att lärare ger bra uppgifter så att eleven använder och arbetar med sina verktyg. Lärare behöver också ge stöd och handledning till eleven.

En gång per år utvärderas användningen av IT-verktygen. 2009 års utvärdering, för insatser i grundskolan, består av 15 frågor. 68 enkäter är utskickade till elevernas respektive klassföreståndare/kontaktlärare, 66 av dessa har inkommit. Resultatet visar att IT-verktygen har positiv inverkan på "måluppfyllelsen" och elevens motivation i skolarbetet samt att verktygen varit till nytta eftersom de underlättar skolarbetet.

Lärarnas svar anger att för:

  • - 60 av 66 elever har IT-verktygen bidragit/bidragit i hög grad till "måluppfyllelsen". För 6 elever har det inte bidragit särskilt mycket.
  • - 60 av 66 elever har verktygen haft en positiv/mycket positiv inverkan på motivationen inför skolarbetet. För 6 elever har det inte bidragit särskilt mycket.
  • - 60 av 66 elever har verktygen i högre eller lägre grad underlättat skolarbetet. För 6 elever har det inte bidragit särskilt mycket.

Det är i stort sett samma sex elever som nämns, för vilka IT-verktygen inte har bidragit till högre måluppfyllelse, motivation eller underlättat skolarbetet. Av dessa elever har en lämnat tillbaka datorn, tre elever med personal har fått förnyad utbildningsinsats och två elever behöver sin utrustning trots att det inte bidrar särskilt mycket för skolarbetet.

En förutsättning för att eleven ska få nytta av sina verktyg är att lärarna ger uppgifter där verktygen kan och ska användas. 64 av 66 elever har ett åtgärdsprogram där IT-verktygen är inskrivna. 60 elever får riktade arbetsuppgifter, i högre eller lägre grad, av sina lärare. 6 elever får inte riktade uppgifter. Dessa är i stort sett samma elever som de som inte har fått nytta av sina verktyg.

En av anledningarna till att eleven har personlig dator är att de ska kunna använda den både hemma och i skolan. 14 av 66 använder datorn hemma 3-7 dagar per vecka, 23 av 66 tar hem datorn 1-2 gånger varje vecka, medan 29 av 66 aldrig tar hem datorn. 50 av 66 använder datorn 3-5 dagar per vecka i skolan, 11 av 66 använder den 1-2 dagar per vecka, medan 5 elever bara använder den hemma. Det kan bero på att eleven har mest nytta av datorn vid läxläsningen, men det kan också bero på att eleven inte vill visa datorn eller tycker att det är besvärligt. Mest nytta av datorn får de elever som använder den ofta i skolan och/eller hemma.

IT-verktygen hjälper eleven när de används. Skolans arbete består till största delen av att skriva och läsa, där kan verktygen - om de används - hjälpa till. Bra arbetsuppgifter och stöd från läraren är här viktiga ingredienser. Utvärderingen visar att det finns skolor där verktygen skulle kunna komma till ännu större nytta. Det är av största vikt att följa upp dessa svar. Här har Skoldatateket tillsammans med respektive skola ett förbättringsarbete. Elever behöver mer stöd vid skolbyte. I jämförelse med förra årets utvärdering syns en nedgång i användning för en del elever som har bytt skola, här är ytterligare ett förbättringsarbete.

De elever som är i behov av särskilt stöd lägger ofta ner långt mer tid i sitt skolarbete, jämfört med sina kamrater, för att uppnå lika resultat. Här kan IT-verktyg vara till stor hjälp under förutsättning att eleven får nödvändigt stöd från lärare. Resultatet från utvärderingen visar att verktygen påverkar elevens motivation till skolarbetet och att de underlättar skolarbetet. De visar sig också bidra till måluppfyllelse.

Skriv utE-post

Filmer om matematik, från TIMSS 2007

På Skolverkets webbplats finns otroligt intressanta filmer om matematik. I filmerna presenteras och diskuteras olika typer av beräkningsstrategier och typsituationer i elevernas behandling av bland annat areabegreppet och likhetstecknet.

Här redovisas också vilka missuppfattningar och sammanblandningar som kan komma till uttryck i elevers olika lösningar och svar på uppgifter. Filmerna ger därmed en bra utgångspunkt för lärare att diskutera i vilken utsträckning de egna elevernas lösningar och svar kan ge uttryck för samma missuppfattningar och sammanblandningar.

Filmerna är intressanta för alla! Se dem på Skolverkets webbplats

http://www.skolverket.se/sb/d/1679/a/16580;jsessionid=0E7CA5F836B9F5BF73045E79C5BA4C25

 

Skriv utE-post

Vad är lättläst?

I Vad är lättläst av Ingvar Lundberg och Monica Reichenberg (dec-08), förklaras begreppet lättläst. Boken är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Författarna beskriver ordet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. (2008-12-01) 

Författarna reder bland annat ut

  • vad som gör en text begriplig
  • vilka som behöver lättlästa texter
  • vad läsförståelse egentligen är
  • skillnader mellan tal och skrift
  • vad läsbarhetsformler kan ge oss
  • hur man kan nivåbestämma texter
  • hur man praktiskt kan arbeta med att göra texter mer begripliga

Målgruppen är pedagoger och förlag. Representanter för Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, LL-förlaget, Bokförlaget Hegas samt Specialpedagogiska skolmyndigheten har ingått i referensgruppen.

Boken kan hämtas som pdf och i ljudfiler.

http://www.spsm.se/Vi-erbjuder/Laromedel-for-alla/Stod-till-producenter/Tillgangliga-laromedel/Lattlasta-texter/Vad-ar-lattlast-som-mp3/

Publicerad 2008-12-01
Uppdaterad 2013-07-30

Skriv utE-post

Läsflyt och stavning med datorstöd

Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt. Om detta rapporterar Maj-Gun Johansson, Umeå universitet, i sin avhandling Datorträning i läsflyt och stavning. Hon disputerade den 26/1 2010.

Två varianter av  s.k. flash-cardmetod undersöktes: 
I den ena bestäms den tid ordet visas på bildskärmen av hur eleven klarat av uppgiften, desto bättre eleven svarat desto kortare blir visningstiden och tvärtom. 
I den andra är visningstiden fixerad till en och samma tid över hela övningen.

Båda flash-cardvarianterna har lett till betydande förbättringar i läsning och stavning. Någon statistiskt säkerställd skillnad såg hon inte mellan de två flash-cardvarianterna, men tendensen i för- och eftertest samt i elevenkäterna talar för den resultatstyrda flash-cardbetingelsen.

Läs om Maj-Gun Johanssons avhandling på Umeå universitets webbplats

Läs intervju med Maj-Gun Johansson på Skolporten

Hämta avhandlingen här

Skriv utE-post

Minnesträning ger resultat

Effekten av minnesträning håller i sig och gör det även lättare att lösa uppgifter som inte övats. Det konstaterar Erika Dahlin i avhandlingen Train your Brain: Updating, Transfer, and Neural Changes. (Länk till avhandlingen)

Erika disputerade den 13/11 2009. Hon intresserade sig för möjligheten att träna arbetsminnet så att det blir lättare att fungera i vardagen, att plocka i och ur aktuell information ur det minne vi använder när vi löser komplexa uppgifter. Arbetsminnet fungerar för de flesta utan problem, men när vi blir stressade kan det vara svårt att läsa och förstå innehållet. Personer med ADHD har oftast ständigt denna problematik med arbetsminnet.

I studien har försökspersonerna fått träna fem dagar i veckan i fem veckor.


De viktigaste resultaten?
 - att man kan träna sitt arbetsminne och att det även gör att man blir bättre på otränade uppgifter. Men effekterna är väldigt begränsade till den process och de uppgifter som man har tränat på, att det är inom specifika överlappande hjärnområden.

 - att de tränade deltagarna presterar bättre även 1,5 år efter avslutad träning.

Erikas förhoppning är att minnesträning ska stärka personens förmåga att kunna styra över vilken information som ska finnas aktuell i arbetsminnet. Då blir det lättare att koncentrera sig på vad som är viktigt just för tillfället.

Läs mer om Erikas forskning på Skolporten http://www.skolporten.com/art.aspx?id=8ryOS

 

 

Skriv utE-post

Barnbibblan.se

Barnbibblan.se är en webbplats skapad för barn. Här behöver man inte kunna läsa. Leka med ord och bokstäver, få boktips, lyssna på sagor, ramsor och sånger, upptäck andra sätt att kommunicera – bliss, pictogram, handalfabetet… allt det kan man göra i barnbibblan. 

Ett bibliotek att titta och lyssna på
I barnbibblan.se hittar du sånger, sagor och ramsor. Ramsorna är valda av och inramsade av förskolebarn.

Sagorna är översatta till teckenspråk och inspelade med elever på Kannebäckskolan.

Sångerna kommer att tolkas till tecken som stöd (TAKK) i samarbete med Eldorado under hösten 2009.

Boktipsen
3 boktips göms på startsidan varje måndag. Boktipsen finns i text, upplästa och på teckenspråk. Det gäller att leta bra.

Bliss, Pictogram och teckenspråk
I ordverkstad har vi lekt med bliss, pictogram och teckenspråk. Vi vill visa barnen att det finns olika sätt att kommunicera. Men också att inte särskilja barn som behöver stöd i sin kommunikation. Alla barn kan ta del av samma webbplats.

Min Planet – en sångsaga med miljö och objekt som är Pictogramsymboler och Träna på handalfabetet

Lek och lär
I ordbehandlaren som ligger i Ordverkstaden kan man skriva med bokstavsbrickor, handalfabetet eller ljuda ihop med Ljudisarna. Genom att lyssna på Ljudisarna kan man skriva även om man ännu inte lärt sig bokstäverna. Ljudisarna läser sedan upp det du har skrivit.

Det här hittar du också i barnbibblan´s ordverkstad
Historien om alfabetet
Min Planet – en sångsaga gjord av pictogram
Sagan om Bliss
Handalfabetet i flera färgställningar
Grävskopan (prepositionsspel)
Sjungande alfabetet
Gissa ordet
Träna på - pictogram, bliss, ord, färger, teckenspråk
Vokaldjuren - välj bokstav och lyssna hur det låter
Fårfemman med räkneord
 
Fakta
Barnbibblan.se är gratis och öppen för alla. Sajten utgör en del av Barnens Bibliotek - ett virtuellt bibliotek för barn.

Den är skapad i Flash och kräver Flash 9, som är ett gratis plugin och finns i alla webläsare. Om inte, laddas det hem automatiskt till din dator. Barnbibblan.se är anpassad så att det fungerar att ”tabba” sig runt. Instruktionerna är inlästa.

För mer information


Katarina Dorbell, utvecklingsledare
Kultur i väst Regionbiblioteket
Tel: 033-35 76 28, 0708-18 20 02

Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

www.barnbibblan.se
www.barnensbibliotek.se

Barnens bibliotek hör till Kultur i väst Regionbiblioteket. Barnbibblan är utvecklad tillsammans med och producerad av Webb- och illustrationsbyrån Foajé www.foaje.se.

Projektet har delfinansierats av Specialpedagogiska skolmyndigheten och II-stiftelsen .SE.

Skriv utE-post

Samarbete med föräldrar i förskola och skola

Slutredovisningen om elev- och föräldrainflytande finns redovisat på Skolverkets webbplats. Rapporten laddas ner som pdf, och den är mycket läsvärd.

Skolan och hemmet har ett gemensamt ansvar för barnens skolgång. Det är skolans uppdrag att se till att föräldrarna känner till det. I det arbetet behöver vi informationsmaterial. Därför är det bra att slutredovisningen dessutom resulterade i en broschyr som gratis kan beställas via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..">Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det Häftet är åtta sidor och lättläst. Det kan lämpligtvis användas som diskussionsunderlag vid föräldramöten.

Här finns häftet att ladda ner (på flera språk dessutom):

http://www.skolverket.se/sb/d/2221

Ny högskolekurs på distans: Samarbete skola-föräldrar

Samarbete med föräldrar - skolpraktik och forskningsperspektiv (7,5 p). Startade den 10 oktober vid Örebro universitet.

Samarbete med föräldrar - skolpraktik och forskningsperspektiv

Skriv utE-post

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek