tidsenligaverktyg

Miljoner att tjäna på stöd i skolan

Kommuner skulle kunna tjäna miljoner på bara några år genom stödinsatser åt elever för en mindre summa. Det menar nationalekonomerna Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson i en rapport till regeringen. Problemet är att skolans kostnader först längre fram blir till vinst eller förlust i andra delar av kommunernas budget, förklarar Ingvar Nilsson.

Talsyntes i andraspråksinlärningen

"Talsyntes, är ett verktyg som läser upp text. Ett populärt verktyg bland eleverna som lär sig svenska i förberedelseklassen (elever från skolår 1-6). Det krävs endast en genomgång om hur eleverna ska starta/använda programmet. Sedan är de igång på "avancerad nivå", eleverna lär sig snabbt att ändra röst, hastighet mm." 

Så skriver Hula Basaran i sin berättelse om hur hon använder talsyntes med sina elever.

Mount Dyslexi

Att ha dyslexi och ändå klara skolan kan kännas som att bestiga ett berg, säger Gro Granqvist och Louise Lindqvist, två tjejer med dyslexi. Men berget kan ha en trappa som gör att det är lättare att komma upp. Den trappan vill de vara med om att visa på. Kanske kan de vara det första eller sista steget i den trappa som gör det möjligt att nå målet. 

Elevers lust att förstå - en bortglömd resurs?

Peter Gärdenfors,  professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet är aktuell med boken Lusten att förstå - om lärande på människans villkor (Natur och Kultur). I den vill han visa hur skolan kan fånga upp denna lust till kunskap.

Gärdenfors bok

Om vi kunde få det formella lärandet mer likt det informella skulle det bli mycket lättare att lära sig. Det informella lärandet drivs av nyfikenheten, av viljan att kunna  och av ömsesidigheten, att få skapa något tillsammans med andra.

Klingberg om dyskalkyli

Hur kan vi bäst ska hjälpa ett barn med dyskalkyli? Den frågan kan vara bra att ställa sig ifall vi vill att alla barn ska klara matematiken, skriver Torkel Klingberg i sin artikel i Forskning och Framsteg.

Forskning om ASL med talsyntesstöd

Att Skriva sig till Läsning med dator (ASL).

Här är några av de slutsatser som Hultin & Westman har gjort utifrån sin studie i Sandviken:

  • Grundvalarna för läs- och skrivutveckling förändrades. Det är fokus på texten, samtal om text är vital för språkutveckling, tekniken återkopplar direkt.
  • Redan i åk 1 blev läsa och skriva i högre grad ett medel för lärande, inte bara ett mål.
  • Motoriken påverkar inte skrivandet. Skrivandet kan utgå från vad eleven vill säga, inte vad den förmår att skriva.
  • Från det att eleverna börjar i åk 1 gick det snabbt till det att eleverna uppfattade sig själva som skribenter och läsare.
  • Skribentrollen förändrades och blev mer processorienterad.
  • Datorn som skrivverktyg började användas i fler ämnen.
  • Barnen blev digitalt kompetenta.
  • Arbetssättet gjorde att eleverna kände sig duktiga. ”Tror man att man kan så har man också större chans att lyckas.”

Del 1: Wiklander, ASL ger ALLA elever möjlighet att lyckas med sin skriv- och läsinlärning.

Del 2:
Hur fungerar då 'att skriva sig till läsning' på dator med talande tangentbord och talsyntes?

Dysselecksi

jgDysselecksi är en serie av program om Dyslexi. Johanna Gustafsson berättar om hur det har varit för henne att gå i skolan med dyslexi. Niklas Hyland är programledare för programmet.

Första programmet: Jag låtsas som inget.

Guider i upphovsrätt

Creative Commons är ett sätt för upphovsmannen att licensiera sitt eget material. Licensen förklarar hur materialet får användas. På Kolla Källans sida om Creative Commons finns info i form av bildspel och text, samt exempel på CC-licensierat material som kan passa i skolan.

Webbstjärnan CC

En enkel förklaring om av vad Creative Commons licenserna betyder.

Creative Commons förklaras av Kristina Alexanderson och illustreras av Jesper Wallerborg filmad av Göran Thorén. En produktion av Webbstjärnan i samarbete med Internetguider på Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE

8 av 10 slipper dyslexi

Kodknäckarnaom de får rätt pedagogik, menar Mats Myrberg, i en intervju på Kod-Knäckarnas webbplats. Alltför många får dyslexi helt i onödan, säger han.

ADHD = glädje

Felicia, en tjej i åk 3 i Gävle, berättar i Arbetarbladet om hur det är att ha ADHD. Hon blir ofta rastlös, hyperaktiv, har svårt att koncentrera sig långa stunder och har snabba humörsvängningar.

Hon berättar:
- Jag brukar säga att en bit av min hjärna lätt blir trött och det är därför som jag har svårt att sitta stilla.

 Läs hela artikeln i Arbetarbladet

 

Fler artiklar...

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek