tidsenligaverktyg

Språksatsning ska ge lyft i Malmö

Språkutvecklande undervisning ska det bli i Malmö. Inriktningen är att stärka både elevernas svenska och andra modersmål. Målet är att eleverna ska lyckas bättre i skolan.

Skolverkets skrift Greppa Språket verkar ligga till grund i Malmös satsning.

1. Språkutvecklande ämnesundervisning:
Alla lärare ansvarar för att eleverna förstår det
vetenskapliga språk som ämnet bygger på.
2. Flerspråkig ämnesundervisning:
Stöd av modersmålslärare eller studiehandledning på modersmålet.
3. Formativ bedömning:
Löpande uppföljningar som komplettering till avslutande betyg och omdömen

läs mer på Sydsvenskan om Språksatsning ska ge lyft

/Britt Hansson

Skriv ut E-post

Digital agenda

Näringsdepartementet håller på att arbeta fram en digital agenda för Sverige.

regeringskanslietIt- och energiministern Anna-Karin Hatt startar under första halvåret 2012 sin regionala turné i Örebro. Syftet med turnén är att uppmärksamma de län och regioner som påbörjat ett arbete med att ta fram en egen regional agenda. Nästa stopp blir Malmö i februari.

Anna-Karin Hatt välkomnar Örebro läns stora engagemang för en digital agenda

Agendan ska vara en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre.

Den digitala agendan ska vara ett komplement till pågående insatser.
Den ska samordna åtgärder på it-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation.

¨¨¨¨¨¨¨

Det blir intressant att följa uppbyggnaden av regeringens Digitala agenda

Anna-Karin Hatts egen blogg följer jag också glädjer mig över rubriken
Surfplattorna platsar i skolan med tanke på den pågående debatten om digitala lärverktyg.

/Britt Hansson

 

Skriv ut E-post

IT i skolan

Infomation och inspiration om IT/IKT i skolan finns både på Skolverket.se och hos SPSM.se (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Båda dessa webbplatser med alla sina underrubriker ger oss ledning i arbetet med IT/IKT i skolan.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan 

IT i lärandet - för att nå målethttp://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-larande/

Ny skrift hos SPSM är IT i lärandet - för att nå målen

Se  innehållet i Skolverkets avdelning Skolutveckling 

Prenumerera på nyhetsbrev från Skolverket.
Nyhetsbrevet från It i Skolan är bara ett av dem. Nyheter IT i Skolan

Skriv ut E-post

UR.se blir ännu bättre

Användbarhet ska genomsyra allt vi gör, säger Erik Fichtelius, VD, URNya UR.se

Ett nyhetsbrev ersätter den gamla tyckta katalogen. Nyhetsbrevet är kopplat till en ombyggda sajt, ur.se, med sökbarhet, flexibilitet och just användbarhet.

Över 11 000 program gjorda för det svenska utbildningsväsendet blir lätt tillgängliga, från förskola till universitet. UR.se bidrar till innehåll i alla de nya tekniska plattformar som nu introduceras i allt snabbare takt.

 

Didaktikens verktyg är en intressant ny del av UR.

Ur.se

Skriv ut E-post

Skriv bättre - TT-språket

Webbplatsen TT-språket är till nytta för alla som skriver. Där finns en samling TTskrivregler som är utformade för TT:s egna medarbetare, men de följs i stor utsträckning inom press, radio, tv och internet i Sverige.

TT-språket får användas fritt. Det får citeras med angivande av källan TT, Tidningarnas telegrambyrå http://tt.se/tt-spraket

På webbplatsen finns många goda råd som är lätta att ta till sig. Se bilden med sidlänkar till här till höger.

Länken hittades på Granit, en webbplats för sjuornaBlommenbergsskolan i Stockholm. Tänk om alla sjuor fick en så tillgänlig planering för vårterminen.

 

/Britt Hansson

Skriv ut E-post

iPad för alternativ kommunikation

Tvekar du på nyttan av iPad? Titta på inslaget från 60 minutes Apps for Autism (111023) övertygad om hur bra det kan vara för personer med autism. Bilderna är en länk till filmen.

Ipaden hjälper till att öppna fönster i barnets hjärna, säger en mamma.

Apps for Autism27-årige Josua kan inte prata och kommunikationen med andra skedde via en inplastad karta med bokstäver och bilder. Mamman såg att han hade så mycket att berätta, men hon hittade itne några vägar att kommunicera med honom.

Med iPad kan Josua nu berätta vad han vill, tänker och tycker. Han kan peka på bilder med inspelat tal för att berätta och samtala. Det som hade varit låst inom honom kan nu bubbla ur honom. Appar som han använder är

)Skarmavbild_2012-02-05_kl._17.52.34Skarmavbild_2012-02-05_kl._16.35.31
Skarmavbild_2012-02-05_kl._17.55.26Skarmavbild_2012-02-05_kl._17.56.42

Skarmavbild_2012-02-05_kl._16.37.55Personalen vid en skola för autistiska barn berättar om vilka möjligheter de ser. Den har varit en möjlighet att socialisera med barnen.

På iPaden är rösten konstant, bilderna är konstanta, vikten är konstant. Kanske är det detta som bidrar till att det fungerar. Människor kan uppfattas som oberäkneliga. Barn med autism vill ha ordning och förutsägbarhet.

Jennifer fångas inte alls av papper, men med paddan blir hon intresserad


Pojken troddes ha väldigt låg intelligens, men det visaSkarmavbild_2012-02-05_kl._16.39.59de att han kunde många ord och att han älskar opera. ingen visste det före man kunde börja kommunicera med honom på paddan. 10 år.

Det finns så mycket i dessa barns huvud som inte kommer ut. Omkring 30 procent av människor med autism kan inte prata.

Forskning pågår om autism. Skarmavbild_2012-02-05_kl._16.32.28
Neuroforskaren Walter Schneider tror att det beror på störningar i hur talet "förgrenar" sig i hjärnan, att det finns någon störning som gör att det "förgrenar" sig annorlunda i en hjärna med autism. Se hur det ser ut på bilden till höger.

Till vänster syns en bild av en hjärna med autism, till höger en hjärna utan autism. Den vänstra förgrenade bilden är hur Temple Grandin Skarmavbild_2012-02-05_kl._16.41.39uppfattar tal.


Temple Grandin med högfungerande autism är professor i zoologi. Hon berättar i inslaget om hur svårt hon hade att börja prata. Vid  tre års ålder kunde hon säga "ba" för boll.

Kanske kan man skanna autism tidigare i famtiden

 

 

iPaden hjälper att öppna fönster i barnets hjärna.
En mamma berättar om hur sonen visar vad han vill. Han visar att han vill och att han kan lyckas. Hon vet inte hur långt iPaden kan hjäpa till. De hoppas att han ska kunna prata men om det inte lyckas kommer paddan att bi hans röst.

/sammanfattat från filmen av Britt Hansson














Skriv ut E-post

ASL och paddor eller inte?

Sollentunas IT-satsning skapade en debatt. Här följer en sammanfattning med länkar till artiklar i anknytning till satsningen på att skriva sig till läsning med digitala lärverktyg. För dig som har missat början finns här länkar i ämnet.

Sollentuna kommun satsar på digitala lärverktyg för alla.
Surfplattor ersätter läroböcker i Sollentuna (DN 120130)

"Vi tror inte på klassiska läromedel", säger rektor Eva-Lotta Kastenholm,Tegelhagens skola i Sollentuna.

sollentunaI Aktuellt 21.00 den 30 januari. Spola fram i programmet till 11.30 om du hittar igen det någonstans. Svt-play har det inte längre. Där börjar samtalet mellan professor Mats Myrberg och Maria Stockhaus (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sollentuna.

På samma tema skriver Lärarnas Nyheter 120402

"Det finns inte någon vetenskaplig grund att påstå att det är bättre" säger Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Stockholms universitet (DN120201)

Att skriva sig till läsning, Arne Tragetons webbplats, som Mats Myrberg talar om. Norrmannen Arne Trageton hänvisar till sin egen forskning 1999-2002 och 38 amerikanska studier som visar på mycket goda resultat för arbetssättet. 20 000 svenska lärare har lyssnat på Tragetons föreläsningar och många, många lärare jobbar med "skriva till läsning". Se länkar till nätverk längst ner på sidan.

Skolministerna sågar projektet med surfplatta, Jan Björklund blir provocerad av att eleverna inte har skolböcker. (DN 120201)

"Både enklare och roligare att arbeta med padda", säger Thomas Kroksmark, professor i pedagogik, Jönköping. (DN120201)

”Björklund borde komma hit och se hur vi jobbar", säger Maria Stockhaus (M), Sollentuna (DN120202)

Läsplattor, tryckta böcker och pennor, hör alla hemma i skolan, skriver ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Järfälla (Folkpartiet Järfällas blogg 120201)

Surfplattorna platsar i skolan, skriver Anna-Karin Hatt i sin blogg. Hon anser att det snarast är för lite it-verktyg i skolan. (120201)

Jag tycker utbildningsministern är hopplöst omodern och bakåtblickande, skrivaer Mikael Damberg (S) i sin blogg. (120202)

Paddbråket splittrar regeringen, menar Thomas Zirn i CS (120203)

Surfplattan är ingen fluga - våga se framåt, Björklund uppmanar Josef Sahlin, Mrie Andersson och Martin Braekken Fernström i DN (120204)

Låt inte hinder för att lära sig skriva även blockera möjligheten att lära sig läsa., skriver Erica Lövgren i sin blogg (120204)

Snart kan Björklund få en läsplatta, lovar Niels Paarup-Petersen, centerpartist och politisk sekreterare i Region Skåne (DN 120205)
Insamlingen gav 7.860 kr men
Björklund har inte tid att ta emot läsplattan
(DN 120403) I

Papper och penna eller dator och läsplatta det är frågan, skriver Maria Stockhaus i sin blogg (120206)

Skolan behöver både datorer och böcker, skriver Jan Björklund på Folkpartiets webbplats (120206)

Pekplattor, missförstånd och teknikrädsla, skriver Daniel Goldberg i Computer Sweden (120208)

Låt läsplattan vara innan analysen är klar, skriver Malin Siwe i Expressen (120208)

Sollentuna kommun förtydligar 120209 Vi tar inte bort - vi lägger till

Lyssna på lärares beprövade erfarenhet, skriver Peter Becker och Erica Lövgren i Datorn i Utbildningen 1-2012

Att skriva sig till läsning och vikten av pedagogik, skriver Christina Löfving

Lärare på Grimstaskolan, Stockholm, berättar om Skriva sig till läsning i sin klass SVT-Play (110924)

Snösätraskolan: Knäcker läskoden när de jobbar i par Lärarnas Nyheter (110402)

Elever på Snösätra knäckte läskoden i åk 1 Pedagog Stockholm

Debatten fortsätter säkert länge efter detta.
Den handlar både om digitala verktyg och om hur barnen ska lära sig skriva och läsa.

Att skriva sig till läsning en webbplats med länkar till kommunala ASL-sidor
Tidig information från Datorn i utbildningen från 2004

Caroline Liberg:
Man "skriver sig till läsning" och "läser sig till skrivning" .
Det är färdigheter som hänger intimt tillsammans.
Man kan säga att man "berättar sig till skrivning" också.

Lgr11 har grunden i en språksyn - Vygotskys, som har den teoribakgrunden att språkutveckling ska ses i en helhet. Färdigheterna har starkt samband.

Har du fler länkar som passar detta tema, skriv tips här nedanför i kommentarer.
/Britt Hansson

Skriv ut E-post

Guider i upphovsrätt

Kolla KällanKolla Källan, Skolverket finns vägledning i frågor som rör upphovsrätt. Där finns en upphovsguid inom följande områden
* bilder
* filmer, radio- och TV-program
* musik,
* internet
* texter i skolan.
I slutet finns också information om Upphovsrätt §17 och uppföranderätt för teater.

Creative Commons är ett sätt för upphovsmannen att licensiera sitt eget material. Licensen förklarar hur materialet får användas. På Kolla Källans sida om Creative Commons finns info i form av bildspel och text, samt exempel på CC-licensierat material som kan passa i skolan.
creativecommons

Webbstjärnan CC

En enkel förklaring om av vad Creative Commons licenserna betyder.

Creative Commons förklaras av Kristina Alexanderson och illustreras av Jesper Wallerborg filmad av Göran Thorén. En produktion av Webbstjärnan i samarbete med Internetguider på Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE

Kopiering inom grund- och gymnasieskolor
Senast uppdaterad: 16 januari

Bonus Presskopia har kopieringsavtal med Sveriges samtliga kommuner och landsting för de kommunala- och landstingskommunala grund- och gymnasieskolorna samt avtal med ett stort antal friskolor.
Lärare och elever får kopiera upphovsrättsligt skyddat material ur offentliggjorda svenska och utländska verk, exempelvis böcker, läromedel, dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter med mera.

Kopieringsavtalet ger lärare och elever rätt att:
• fotokopiera
• göra utskrift
• ladda ner
• spara på USB
• mejla inom undervisningsgruppen
• tillgängliggöra digitala kopior inom undervisningsgruppen på skolans interna nätverk
• kopiera digitalt för exempelvis PowerPoint-presentation

Hur mycket kostar det?
Elevstatistik ligger till grund för kostnadsberäkningen enligt avtalet.
Pris per elev läsåret 2011/2012
- Förskoleklass, 10:14 kr
- Grundskola och grundsärskola, 54:24 kr
- Grundläggande Komvux och SFI, 54:24 kr
- Gymnasium och gymnasiesärskola, 125:12 kr
- Gymnasial Komvux och påbyggnadsutbildning, 125:12 kr

 

Skriv ut E-post

Surfplattor ersätter läroböcker i Sollentuna

Elever i Sollentuna ska få papper och penna först i tvåan. Skolböcker är snart ett minne blott.  År 2013 ska alla elever i Sollentuna ha surfplattor och datorer i stället för läromedel.

De yngsta får surfplattor och skolorna får välja mellan surfplatta, pc eller mac till de äldre. Alla lärare ska ha sin egen dator. Med hjälp av en webbaserad portal ska eleverna kunna spara sina arbeten och få tillgång till program. Det är inte meningen att eleverna ska sitta vid datorerna hela dagarna. Arbetssättet ska variera precis som idag.

Det kan kännas som science fiction men "framtidens skola" är snarare sent kommen, tycker Maria Stockhaus (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. "Jämfört med övriga samhället ligger skolan i bakvattnet". 

- Tegelhagsskolan presterar bra på nationella prov och den har varit helt digitaliserad i tre år. Men vi har inte gjort några före-, eller efterstudier. Däremot vet vi att vi förbereder eleverna väl inför arbetslivet och framtiden, säger Maria Stockhaus.

- Skolan ska ta klivet in i nutiden i stället för att hålla till i forntiden. Datorn är ju lika självklar som papper och penna, ändå har bara varannan lärare i Sverige i dag en dator, det är fullständigt vansinnigt, säger Maria Stockhaus.

Detta och mycket mer står att läsa i en artikel i Dagens Nyheter http://www.dn.se/sthlm/surfplattor-ersatter-skolbocker-i-sollentuna.

Skriv ut E-post

Knäck koden!

knackkodenNy bok om läsning:
Knäck koden - en hoppfull bok om dyslexi

Författaren heter Ann Lagerström

Boken kom ut den 30 november 2011.

- Går det att lära de flesta dyslektiker att läsa och skriva?
- Kan man bli direktör, lärare och pressombudsman om man har dyslexi?
- Finns det skolor i Sverige där i princip varenda elev behärskar svenska språket?

I boken tar oss med på en resa där vi får träffa passionerade lärare, engagerade forskare, stolta dyslektiker och en väldigt arg professor. De delar med sig av sina kunskaper, sina tips och goda råd.

Visste du till exempel att det går lättare för en dyslektiker att läsa om det är tyst omkring henne? Visste du att sju procent av Sveriges befolkning behöver extra hjälp för att lära sig stava? Och visste du att författaren Lennart Hellsing, skådespelaren Eva Funck, rapparen Petter, hälsoexperten Sanna Edhin, blomsterkonstnären Peter Ødegaard och entreprenören Bertil Hult alla har dyslexi.

Säljs via Bertil Hults pris 

 

 

Skriv ut E-post

Fler artiklar...

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek