tidsenligaverktyg

Vuxna med läs- och skrivsvårigheter, hur klarar de studier och arbetsliv?

Måndag 14 november finns det chans delta i en konferens som visar genomarbetade dys1och seriösa exempel i konkurrensutsatt näringsliv.

Konferensen vänder sig till arbetsgivare, HR-medarbetare, fackföreningar,utbildare och skolfolk, arbetsförmedlare och andra som möter personer med läs- och skrivsvårigheter i sin vardag.

Dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en dold funktionsnedsättning som berör många personer.

dys2Man räknar med att 400 000 personer i Sverige har dyslexi. Många av dessa klarar sig bra, men de som inte blir upptäckta, förstådda och hjälpta i tid kan få ett allvarligt funktionshinder på grund av havererad utbildning, arbetslöshet, utanförskap och dåligt självförtroende. Kunskapen om hur man bemöter och motverkar dyslexins baksidor är många gånger låg i samhället i stort. Det finns fortfarande mycket att göra.

dys3Det är ett misstag att tro att personer med dyslexi skulle vara ointresserade av språk, läsning och texter. Det är många gånger tvärtom. Flera författare har dyslexi, exempelvis Lennart Hellsing och Moa Martinsson.

Med hjälp av alternativa verktyg - datorer, inlästa läromedel, talsynteser, mm - genomför många idag högskolestudier utan större problem.

Det är vanligt att personer med dyslexi ses som en tillgång i arbetsliv och kulturellt liv då de anses kreativa och nytänkande. Det finns många innovativa företagsledare, politiker och andra, som har dyslexi, bland andra Bertil Hult, Ingvar Kamprad, Richard Branson (Virgin Airways), HKH kronprinsessan Victoria, Per Westerberg och H G Wessberg.

Dyslexifonden
Dyslexifonden syftar till att förbättra villkoren för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i alla åldrar. Huvudsakligen skall det ske genom stöd till forskning, utveckling och information om dyslexi.

Fonden kan också lämna understöd för beredande av undervisning och utbildning
om dyslexi, samt till hjälpmedelsverksamhet syftande till förbättrade villkor för
personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden bildades 1995. Stiftare var Elisabet Reslegård,
som personligen tog initiativet tillsammans med Dyslexiförbundet FMLS, Svenska
Dyslexistiftelsen och Svenska Dyslexiföreningen.

Dyslexifondens nuvarande ordförande är Torbjörn Lundgren.
www.dyslexifonden.se

Elevers lust att förstå - en bortglömd resurs?

Gärdenfors bokRubriken är hämtad från en artikel på IT i Skolan, Skolverket. Peter Gärdenfors,  professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. är aktuell med boken Lusten att förstå - om lärande på människans villkor (Natur och Kultur). I den vill han visa hur skolan kan fånga upp denna lust till kunskap.

Om vi kunde få det formella lärandet mer likt det informella skulle det bli mycket lättare att lära sig. Det informella lärandet drivs av nyfikenheten, av viljan att kunna  och av ömsesidigheten, att få skapa något tillsammans med andra.

Det handlar inte om att lära sig en massa fakta utan det handlar om att förstå vad det handlar om. Motivationen ökar om man känner att man behärskar det man håller på med. Utan motivation, utan lust att lära är det svårt att förstå vad man ska lära sig.

Informationsteknik har en potential som inte utnyttjas till fullo.
Gärdenfors tror mycket på tekniska möjligheter. Klokt utvecklade it-verktyg kan både förstärka motivationen hos eleverna men också stimulera lärandet och förståelsen, säger han.

Läs hela artikeln på IT i Skolan, Skolverket

Titta på en intervju med Peter Gärdenfors UR

och, läs boken!
/Britt Hansson
webbansvarig

 

Språkutvecklande undervisning


Lgr 2011 betonar vikten av språkutvecklande arbete i alla ämnen. Genom grundläggande arbete med ämnestypiska ord i läsning, skrivning och berättande har eleverna större möjlighet att förstå innehållet ämnet. Se även skoldatatekssidan om styrdokument och artikeln Greppa språket.

Eleverna ska få lära sig lässtrategier och skrivstrategier. Med lässtrategier menas hur man ska angripa en text, hur man ska läsa effektivt. Skrivstrategier handlar om hur man skriver olika slags texter, hur man bygger upp dem och hur den aktuella text­ typens språk ser ut.

Veronica GrönteEn som har stor kunskap om hur man bygger upp texter är Veronica Grönte, skapare av Makete-metoden och läromedlet Pennvässaren. Här är en länk till en artikel hon har skrivit i  Handledarskap/Grundskoletidningen: http://makete.se/images/stories/Sprakutveckling.pdf
Makete

Här länk till tidningen: http://www.fortbild.se/sb/?location=1,3&artnr=6713
På sin webbplats delar hon med sig av sina goda skrivråd.
Här är ett exempel: http://makete.se/specialpedagogik/skriv-och-lasutveckling

 

Skollyftet - 7 sätt att effektivisera undervisningen
Anna KayaAnna Kaya skriver:
Vi måste hitta nya vägar så våra elever når målen i högre grad och låt oss tala klarspråk, en stor andel elever når inte målen pga att språket sätter hinder i vägen. Det behöver inte handla om andraspråkselever, det kan likaväl handla om elever som av andra anledningar inte har tillägnat sig skolspråket. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen gynnar alla elever, därför ber jag er att lägga lite tid och energi på att läsa dessa 7 punkter ...Läs hela artikeln på Skollyftet.se

Ann-Marie Körlings blogg - http://korlingsord.se/archives/17717
Det är HELA skolans uppdrag att verka för varje elevs språkutveckling. Tänk om vi alla kunde ge våra elever vårt medvetna språkuppdrag och verka för den dagliga samvaron språk erbjuder.

Lärarförbundet - Språkutveckling för alla i alla ämnen - så gör du!
Många flerspråkiga elever presterar långt under sin förmåga pga svårigheter med det svenska språket. Genom ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen kan man lägga grunden till en framgångsrik undervisning för eleverna. En språkutvecklande undervisning passar också elever med svenska som modersmål, speciellt de som har svårigheter av olika slag.  http://www.lararforbundet.se/web/lfort.nsf/webbUtb?ReadForm&id=005364E2

 

 

 

8 av 10 slipper dyslexi

Kodknäckarnaom de får rätt pedagogik, menar Mats Myrberg, i en intervju på Kod-Knäckarnas webbplats. Alltför många får dyslexi helt i onödan, säger han.

Med dyslexivänlig pedagogik menar han att barnen

  • redan i förskolan får en systematisk, målinriktad språkpedagogik.
  • får fortsätta leka med ordramsor för att bli säkra på att känna igen ljuden
  • får bokläsningsvanor tidigt
  • repetition är viktigt, att nöta in berättelserna, upprepa dikter och ramsor, och läs samma bok på samma sätt om och om igen.
  • får uppgifter som lockar till läsning
  • fångas upp och får stöd en till en-stöd om det behövs

- Utan en erfaren och skicklig lärare fungerar inga metoder alls, säger han. Lärarhögskolan måste utbilda skickliga lärare.

Läs hela artikeln på Kod-Knäckarnas webbplats

 

 

IT och digital kompetens i skolan

Det finns en tydlig klyfta mellan ledning och klassrum när det kommer till IT-entusiasm i skolan. De som arbetar på ledningsnivå: rektorer, förvaltningschefer och IT-strateger vill i betydligt större utsträckning att IT ska användas mer i undervisningen.

De som ska göra jobbet i slutändan - lärare och elever - är inte lika entusiastiska. Var tredje elev vill inte ha mer IT i skolan och nära en av tio elever tycker att IT borde användas mindre i undervisningen. Det visar Kairos Futures studie IT och digital kompetens i skolan, som tar temperaturen på IT-situationen i den svenska skolan.

Bild från Kajros future

 

IT-ANVÄNDNING I TRE DIMENSIONER

Accelererat lärande är idag den tydligaste framgångsfaktorn när IT används i undervisningen, att eleverna effektivare lär sig baskunskaper.
Elevernas eget kunskapssökande & skapande är ändå det som används mest, även om lärarna uppfattar sällan att det leder till att elevernas prestationer förbättras.
Olika typer av samarbete elever emellan, med lärare, samt med aktörer utanför skolan, sker i begränsad omfattning. Skarmavbild_2011-11-11_kl._19.29.24

Lärande med IT kan uttryckas i ovanstående tre dimensioner, där accelererat lärande är framgångsreceptet idag. I framtiden kommer dock IT-användning för samarbete och skapande sannolikt leda till förbättrade prestationer i högre ut- sträckning.

Läraren bör få en mer aktiv roll i elevens sökande- och skapandeprocess. Då är sannolikheten större att elevernas prestationer förbättras.

Läs rapporten på www.kairosfuture.com/publikationer


Om studien
Studien har genomförts genom en litteraturstudie, en enkätundersökning med över 4000 respondenter, fokusgrupper och ett expertseminarium. På expertseminariet medverkade åtta experter inom områdena IT och pedagogik där de fick ge sin syn på den framtida utvecklingen av IT i skolan.

Om Kairos Future
Kairos Future är ett internationellt forsknings- och konsultföretag som hjälper företag att förstå och forma framtiden. Med ett unikt helhetserbjudande inom framtidanalys, strategi och förändring är vi den ledande aktören i Europa inom vår nisch. Läs mer om oss på www.kairosfuture.com

 

Guldäpplet, juryns särskilda pris

Gunilla Almgren Bäck belönas med Guldäppleljuryns särskilda pris 2011 för hennes arbete med att göra skolan "tillgänglig för alla".

Hon har lyft på nya stenar, pedagogiskt och tekniskt, hon har omprövat och förnyat, följt forskning och med entusiasm och energi fört sina och andras erfarenheter vidare till en stor krets, lokalt, regionalt och nationellt..

- Lärarpriset Guldäpplet speglar utvecklingen av IT i svensk skola. Med Gunilla Almgren-Bäck lyfter vi fram ett område som utvecklats kraftigt det senaste decenniet, där Gunilla varit en av de centrala inspiratörerna, säger Peter Becker, ordförande i juryn som delar ut priset. Med tillgång till och bra pedagogisk användning ger dagens digitala verktyg fler barn möjlighet att lyckas.
fotot är hämtat från hennes blogg


Gunilla Almgren Bäck är specialpedagog Mölndals kommun och vid GR-utbildning i Göteborg. Hon har framgångsrikt verkat för Skoldatatek och kompetensutveckling inom området, framför allt i västsvenska kommuner.

Hon har under många år utvecklat och givit spridning till digitala lösningar för elever med behov av stöd, avgörande för många elevers möjlighet att nå framgång i skolan.


Länkar
Gunilla Almgren Bäcks blogg: gunillaalmgrenback.wordpress.com

GR Utbildning: IKT och specialpedagogik

Guldäpplet är ett lärarstipendium, som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minnesfond.

Nomineringarna till Guldäpplet ger en bild av hur användningen av IT ser ut och en inblick i framtidens skola. Där juryn i början, för snart tio år sedan, såg enstaka eldsjälar som gjorde isolerade pionjärinsatser, möter den nu lärare involverade i mer genomgripande skolutveckling. Nu handlar det ofta om grundvalarna för kunskaps- bildningen, med utveckling av skriv-, läs- och språklig förmåga, liksom personlighet och identitet.


Prisutdelning av Guldäpplet
Priset utdelas på Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö, tisdagen den 2 november, kl 11.00 på
Mer information finns på Guldäpplets webbplats: www.diu.se/guldapple

Fungerande medier

En ny intressant webbplats om "Fungerande medier" är under uppbyggnad. Webbansvarig är Torbjörn Lundgren, känd profil inom FMLS, författare och föreläsare.

fm_logo

Där kan vi få lära oss hur språk och andra uttryckssätt fungerar i förhållande till människors förmågor. Vi  får större möjlighet att skapa begriplig information och tillgängliga medier.

På webbplatsen hittar du många filmade föreläsningar och intressant läsning.

Fungerande media

Greppa språket

Skolverkets nya skrift "Greppa språket" är full av goda råd om språkutvecklande undervisning. Dessa goda råd passar utmärkt för elever med språkstörning eller språkliga svårigheter på grund av koncentrationssvårigheter.

Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever. Alla lärare ska jobba språkutvecklande i sina ämnen. Men hur?

Det finns arbetssätt som fungerar bättre än andra för elever med annan språkbakgrund. Forskarna sammanfattar här i åtta punkter det som visat sig gynna flerspråkiga elevers lärande i olika skolämnen:

  • läraren betonar läsning och skrivande
  • läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
  • läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
  • läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
  • läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
  • läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
  • läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
  • läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö.

Greppa Språkets länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Språkutveckling i alla ämnen

Varför har elever svårigheter i skolan?

Frågan finns med i forskningsprojektet I demokratins marginaler - ett projekt om barn i problematiska skolsituationer, under ledning av Claes Nilholm.

En lång tradition av särlösningar är svår att bryta, trots att redan Lgr 69 (för 40 år sedan) säger att det i första hand är skolans arbetssätt vi ska förändra.

Frågan ställdes till alla kommunala skolchefer  i Sverige för att ta reda på hur de gör och hur de ser på elever i problematiska skolsituationer. Det är i hög utsträckning kommuner och skolor själva som väljer hur de ska organisera arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Samma frågor skickades dessutom till alla pedagoger, assistenter och skolledare i en svensk kommun i ett delprojekt, som är en del av ett avhandlingsarbete av Gunilla Lindqvist vid Högskolan Dalarna.

I enkäten fick de ranka följande orsaker till elevers svårigheter i skolan:
- skolans mål är för svåra,
- skolan har svårt att hantera elevers olikhet,
- vissa elever har egna brister,
- brister i elevers hemförhållanden,
- vissa lärares brister,
- vissa klasser fungerar inte.

Resultatet visar att skolledare och lärare tyvärr ofta saknar tilltro till inkluderande lösningar. De som tror på inkludering är specialpedagogerna.

Läs mer om projektet och resultatet på Lärarnas Nyheter
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2011/05/19/rektorer-ser-sallan-skolans-brister

Fler artiklar...

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek