tidsenligaverktyg

Allt är en kamp

Allt är en kamp för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Riksförbundet Attention genomförde under augusti och september en enkätundersökning riktad till sina medlemmar om skolsituationen för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Gensvaret var enormt, drygt 900 personer svarade på enkäten. Svaren visar att elever  med funktionsnedsättning inte får det stöd de har rätt till. För att nå en jämlik skola behövs  ökade kunskaper och bättre samverkan.

Den nya skollag som nyligen trätt i kraft ger varje elev rätt till stöd för att klara  undervisningsmålen. Och det behöver våra barn, enligt föräldrarna.

Nedan följer en redovisning av resultatet fråga i korthet.

  • 61 procent uppger att deras barn inte vill gå till skolan och 40 procent att de har högre frånvaro än andra elever.
  • 47 procent säger att barnet har brister i läs- och skrivförmåga och 65 procent uppger att de därför kommit efter i andra skolämnen.
  • 40 procent av föräldrarna uppger att bristen på stöd har lett till att barnet fått sänkt betyg och 30 procent att detta har lett till en mobbningsproblematik. Lika många svarar att barnet har tvingats att byta skola.
  • 69 procent av föräldrarna uppger att de fått sämre hälsa på grund av att skolsituationen inte fungerar. 57 procent har bråkat inbördes och fått sämre relationer till varandra
  • 57 procent har gått ner i arbetstid för att stödja barnet.
  • 42 procent har fått hämta hem barnet från skolan när det uppstått problem.

Många anser att insatserna till deras barn har fungerat mindre bra eller dåligt. En majoritet av föräldrarna har en negativ bild av barnets sammanfattande skolsituation. 25 procent tycker att den fungerar dåligt och 34 procent tycker att den fungerar mindre bra. Knappt 9 procent tycker att den fungerar mycket bra.

Undersökningen ger en alarmerande bild av hur skolsituationen ser ut för elever med NPF. Många av barnen upplever en ökad psykisk ohälsa på grund av stress över skolan.

Attentions kommentarer:
- Elever med funktionsnedsättningar måste få rätt till likvärdig utbildning och stöd att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt genom anpassning av miljön och undervisningsformerna. Skollagen måste ändras så att rätten till stöd inte upphör när eleven nått godkänt, säger Attentions ordförande Ann- Kristin Sandberg.

Attention vill även se en fungerande samverkan mellan socialtjänst, habilitering, Barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsan och hemmet för att kunna arbeta preventivt med tidiga insatser.

Om eleven har omfattande behov av stöd från flera olika instanser bör en "lots" som kan koordinera processen kopplas in.
- Undersökningen visar att det behövs ett kunskapslyft så att skolorna kan ta sitt ansvar för elever med funktionsnedsättningar, säger Ann-Kristin Sandberg.

Hela undersökningen "Allt är en kamp" finns på www.attention-riks.se

För mer information kontakta:
Ann- Kristin Sandberg, förbundsordförande Tfn 08-709 22 60, 070-717 40 25

Pressmeddelande 2011-11-10:

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi är 12 000 medlemmar och arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska få det stöd som de behöver och bli bemötta med respekt.
Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom (OCD), Språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna.

Kansli: Förmansvägen 2, 117 43 Stockholm Tfn 08-709 22 60.
E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., webbplats www.attention-riks.se

C-pen + Android app

Med Android-appen C-pen core och en blåtandsuppkopplad C-pen kan du skanna in text och få den uppläst direkt på Android telefon eller platta. Har du ens sådan behöver du få reda på den nyheten. Det är ju revolutionerande enkelt och bra ifall man har behov av inskanning och/eller uppläsning privat eller i arbetet.

Här är länkar till filmer.

C-Pen läser i Android app (engelska) 
Se när C-Pen läser på svenska Hans Burefjord, Sundsvall, visar att det finns svensk talsyntes och att det fungerar bra.

 

IT och digital kompetens i skolan

Det finns en tydlig klyfta mellan ledning och klassrum när det kommer till IT-entusiasm i skolan. De som arbetar på ledningsnivå: rektorer, förvaltningschefer och IT-strateger vill i betydligt större utsträckning att IT ska användas mer i undervisningen.

De som ska göra jobbet i slutändan - lärare och elever - är inte lika entusiastiska. Var tredje elev vill inte ha mer IT i skolan och nära en av tio elever tycker att IT borde användas mindre i undervisningen. Det visar Kairos Futures studie IT och digital kompetens i skolan, som tar temperaturen på IT-situationen i den svenska skolan.

Bild från Kajros future

 

IT-ANVÄNDNING I TRE DIMENSIONER

Accelererat lärande är idag den tydligaste framgångsfaktorn när IT används i undervisningen, att eleverna effektivare lär sig baskunskaper.
Elevernas eget kunskapssökande & skapande är ändå det som används mest, även om lärarna uppfattar sällan att det leder till att elevernas prestationer förbättras.
Olika typer av samarbete elever emellan, med lärare, samt med aktörer utanför skolan, sker i begränsad omfattning. Skarmavbild_2011-11-11_kl._19.29.24

Lärande med IT kan uttryckas i ovanstående tre dimensioner, där accelererat lärande är framgångsreceptet idag. I framtiden kommer dock IT-användning för samarbete och skapande sannolikt leda till förbättrade prestationer i högre ut- sträckning.

Läraren bör få en mer aktiv roll i elevens sökande- och skapandeprocess. Då är sannolikheten större att elevernas prestationer förbättras.

Läs rapporten på www.kairosfuture.com/publikationer


Om studien
Studien har genomförts genom en litteraturstudie, en enkätundersökning med över 4000 respondenter, fokusgrupper och ett expertseminarium. På expertseminariet medverkade åtta experter inom områdena IT och pedagogik där de fick ge sin syn på den framtida utvecklingen av IT i skolan.

Om Kairos Future
Kairos Future är ett internationellt forsknings- och konsultföretag som hjälper företag att förstå och forma framtiden. Med ett unikt helhetserbjudande inom framtidanalys, strategi och förändring är vi den ledande aktören i Europa inom vår nisch. Läs mer om oss på www.kairosfuture.com

 

Guldäpplet, juryns särskilda pris

Gunilla Almgren Bäck belönas med Guldäppleljuryns särskilda pris 2011 för hennes arbete med att göra skolan "tillgänglig för alla".

Hon har lyft på nya stenar, pedagogiskt och tekniskt, hon har omprövat och förnyat, följt forskning och med entusiasm och energi fört sina och andras erfarenheter vidare till en stor krets, lokalt, regionalt och nationellt..

- Lärarpriset Guldäpplet speglar utvecklingen av IT i svensk skola. Med Gunilla Almgren-Bäck lyfter vi fram ett område som utvecklats kraftigt det senaste decenniet, där Gunilla varit en av de centrala inspiratörerna, säger Peter Becker, ordförande i juryn som delar ut priset. Med tillgång till och bra pedagogisk användning ger dagens digitala verktyg fler barn möjlighet att lyckas.
fotot är hämtat från hennes blogg


Gunilla Almgren Bäck är specialpedagog Mölndals kommun och vid GR-utbildning i Göteborg. Hon har framgångsrikt verkat för Skoldatatek och kompetensutveckling inom området, framför allt i västsvenska kommuner.

Hon har under många år utvecklat och givit spridning till digitala lösningar för elever med behov av stöd, avgörande för många elevers möjlighet att nå framgång i skolan.


Länkar
Gunilla Almgren Bäcks blogg: gunillaalmgrenback.wordpress.com

GR Utbildning: IKT och specialpedagogik

Guldäpplet är ett lärarstipendium, som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minnesfond.

Nomineringarna till Guldäpplet ger en bild av hur användningen av IT ser ut och en inblick i framtidens skola. Där juryn i början, för snart tio år sedan, såg enstaka eldsjälar som gjorde isolerade pionjärinsatser, möter den nu lärare involverade i mer genomgripande skolutveckling. Nu handlar det ofta om grundvalarna för kunskaps- bildningen, med utveckling av skriv-, läs- och språklig förmåga, liksom personlighet och identitet.


Prisutdelning av Guldäpplet
Priset utdelas på Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö, tisdagen den 2 november, kl 11.00 på
Mer information finns på Guldäpplets webbplats: www.diu.se/guldapple

SIRIS

Finn uppgifter om nationella prov kopplat till betyg i landets kommuner och skolor i SIRIS, ett Internetbaserat verktyg för ökad insyn i skolans värld!

SIRISSIRIS står för Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem och är en informationstjänst med information om skolors kvalitet och resultat. Systemet är Skolverkets sätt att göra den information som vi samlat in eller själv producerat om skolors verksamhet och resultat mer tillgänglig.

Skolverket samarbetar med Skolinspektionen som lägger in sina tillsynsrapporter, kvalitetsgranskningar m.m. SIRIS hämtar även dagligen statistik över antalet anmälningar som inkommmit till Skolinspektionen.

Syftet med systemet är att bidra med underlag för olika analyser och jämförelser vad gäller resultat och kvalitet i skolan. Uppgifterna kan tas fram på många nivåer från riks-, län-, kommun- och skolnivå.

Länk till SIRIS välj Statistik

Oscar visar vägen

Vi som har läst Lena Petterssons bok  Vi är inte så bra på barn som Oscar - Hur kan vi bli det?(2005), blir nu extra glada då vi kan få följa hans och hans lärares skolarbete.

oscar2Oscar visar vägen - att lära av en elev med autismspektrumstörning i skolan (2011),
är en berättelse om hur skolan höll sin vision levande om en skola för alla och om den kunskapsutveckling detta ledde till. Författare är Lena Pettersson och Ingrid Liljeroth

Nu har Oscar gått ut grundskolan och skolan kan se tillbaka på en tioårig utvecklingsprocess. Författarna beskriver vardagsarbetet i skolan och hur personalen tänkte för att komma ur det kaos som uppstått runt Oscar, hur man lärde känna honom och hur arbetet utvecklats. Detta ledde till att en kunskapsgrund successivt byggdes upp.

Båda dessa böcker finns hos Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Länken går till deras webbshop. Där hittar du nedladdningsbara pdf samt beställning av böcker och film.

/skrivet av Britt Hansson
(som lärt mig mycket av Oscars lärare och nu får veta ännu mer)

Vuxna med läs- och skrivsvårigheter, hur klarar de studier och arbetsliv?

Måndag 14 november finns det chans delta i en konferens som visar genomarbetade dys1och seriösa exempel i konkurrensutsatt näringsliv.

Konferensen vänder sig till arbetsgivare, HR-medarbetare, fackföreningar,utbildare och skolfolk, arbetsförmedlare och andra som möter personer med läs- och skrivsvårigheter i sin vardag.

Dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en dold funktionsnedsättning som berör många personer.

dys2Man räknar med att 400 000 personer i Sverige har dyslexi. Många av dessa klarar sig bra, men de som inte blir upptäckta, förstådda och hjälpta i tid kan få ett allvarligt funktionshinder på grund av havererad utbildning, arbetslöshet, utanförskap och dåligt självförtroende. Kunskapen om hur man bemöter och motverkar dyslexins baksidor är många gånger låg i samhället i stort. Det finns fortfarande mycket att göra.

dys3Det är ett misstag att tro att personer med dyslexi skulle vara ointresserade av språk, läsning och texter. Det är många gånger tvärtom. Flera författare har dyslexi, exempelvis Lennart Hellsing och Moa Martinsson.

Med hjälp av alternativa verktyg - datorer, inlästa läromedel, talsynteser, mm - genomför många idag högskolestudier utan större problem.

Det är vanligt att personer med dyslexi ses som en tillgång i arbetsliv och kulturellt liv då de anses kreativa och nytänkande. Det finns många innovativa företagsledare, politiker och andra, som har dyslexi, bland andra Bertil Hult, Ingvar Kamprad, Richard Branson (Virgin Airways), HKH kronprinsessan Victoria, Per Westerberg och H G Wessberg.

Dyslexifonden
Dyslexifonden syftar till att förbättra villkoren för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i alla åldrar. Huvudsakligen skall det ske genom stöd till forskning, utveckling och information om dyslexi.

Fonden kan också lämna understöd för beredande av undervisning och utbildning
om dyslexi, samt till hjälpmedelsverksamhet syftande till förbättrade villkor för
personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden bildades 1995. Stiftare var Elisabet Reslegård,
som personligen tog initiativet tillsammans med Dyslexiförbundet FMLS, Svenska
Dyslexistiftelsen och Svenska Dyslexiföreningen.

Dyslexifondens nuvarande ordförande är Torbjörn Lundgren.
www.dyslexifonden.se

Elevers lust att förstå - en bortglömd resurs?

Gärdenfors bokRubriken är hämtad från en artikel på IT i Skolan, Skolverket. Peter Gärdenfors,  professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. är aktuell med boken Lusten att förstå - om lärande på människans villkor (Natur och Kultur). I den vill han visa hur skolan kan fånga upp denna lust till kunskap.

Om vi kunde få det formella lärandet mer likt det informella skulle det bli mycket lättare att lära sig. Det informella lärandet drivs av nyfikenheten, av viljan att kunna  och av ömsesidigheten, att få skapa något tillsammans med andra.

Det handlar inte om att lära sig en massa fakta utan det handlar om att förstå vad det handlar om. Motivationen ökar om man känner att man behärskar det man håller på med. Utan motivation, utan lust att lära är det svårt att förstå vad man ska lära sig.

Informationsteknik har en potential som inte utnyttjas till fullo.
Gärdenfors tror mycket på tekniska möjligheter. Klokt utvecklade it-verktyg kan både förstärka motivationen hos eleverna men också stimulera lärandet och förståelsen, säger han.

Läs hela artikeln på IT i Skolan, Skolverket

Titta på en intervju med Peter Gärdenfors UR

och, läs boken!
/Britt Hansson
webbansvarig

 

Fler artiklar...

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek