Logopeden i skolan - Johanna Kristensson, Kärnhuset i Halmstad

En blogg om språk, läs- och skrivsvårigheter och digitala lärverktyg

  1. En språkstörning är i många sammanhang fortfarande en tämligen okänd funktionsnedsättning som påverkar skolgång, vardag och arbetsliv för väldigt många. Med en språkstörning menar man att man har en språklig förmåga som är väldigt nedsatt i jämförelse med andra jämnårigas. 

    En språkstörning kan drabba ett eller flera språkliga områden, t.ex. pragmatik (hur man använder språket i ett socialt sammanhang beroende på situation), semantik (språkets innehåll med bl.a. ordförråd och språkförståelse) och form (språkets ljudmässiga uppbyggnad, uttal, och grammatik) som i förlängningen även kan påverka språklig medvetenhet (förmågan att kunna skifta mellan innehåll och form) och läs- och skrivförmåga. 

    En språkstörning kan således ta sig väldigt olika uttryck beroende på om det är ett eller flera områden som är drabbade. Det kan både vara svårt att förstå och processa det talade språket, men också hur man ska uttala och hitta ord och använda dem korrekt i givna sammanhang. Man kan både ha lätta och mer grava svårigheter. 

    Begreppet språkstörning är något omdebatterat och många pratar hellre om en språklig sårbarhet eller en språklig nedsättning. Nedan visas en kort informativ film från Attention om vad språkstörning är och hur det är att ha en språkstörning.



    Debattinlägg i Dagens samhälle

    I dagarna skrevs ett debattinlägg i Dagens samhälle av 18 olika logopeder i landet om att vi behöver fler logopeder i skolan och i elevhälsan för att säkra att kunskap och kompetens kring språkutveckling, språklig sårbarhet och språkstörning finns på plats i skolan. Språket har en så fundamental, central funktion i allt lärande.  

    I Halmstads kommun har vi haft kommunlogopeder sedan 1991 och vi logopeder har fortfarande, 26 år senare, en självklar roll både i den centrala barn- och elevhälsan och i skolutvecklingsorganisationen. I Halmstad arbetar logopeder brett mot både förskola och skola via vårt Resurscentrum Kärnhuset. Jag tror att vårt sätt i Halmstad att arbeta är ett gott exempel på hur man kan se hur olika kompetenser och professioner kan komplettera varandra och samarbeta för att se helheten och samtidigt lägga revirtänk (jo, jag har hört från andra ställen i Sverige som att "logopeder inte ska vara i skolan") åt sidan äntligen. Allt för barnens och elevernas bästa!  


  2. Nu har Oribistalsyntestillägg till Google Chrome, Oribi Speak, uppdaterats med ytterligare en funktion, nämligen en ordprediktion. Ordprediktion är en funktion som föreslår ord medan du skriver. Detta innebär ofta färre knapptryckningar för den som inte skriver så snabbt.

    Oribis Speaks ordprediktion ger också dig som ibland stavar fel ett slags språk- och rättstavningsstöd medan du skriver, då den också även tar hänsyn till felstavningar. Om du har svårt att läsa orden som föreslås i fönstret som presenteras kan du klicka på Playknappen som visas när du hovrar över ordet. Då läser Oribi Speaks talsyntes upp orden.

    I Oribi Speak ingår sedan tidigare även högkvalitativ talsyntes på 15 olika språk, med mer än 40 olika röster.

    Använda Oribis Speaks ordprediktion

    För att aktivera ordprediktionen högerklickar du på Oribi Speak-ikonen och ser till att Ordpredktion aktiv är förbockat.

    En liten blå ikon kommer då bli synlig. Om du har svenska som förval (som i detta fall) kommer det stå SV i den blåa ikonen.

    Skulle du vilja få ordprediktion på ett annat språk så finns även engelska, tyska, danska, nynorsk och bokmål som alternativ. De andra språken hittar du via högerklick på ikonen - Alternativ - Ordprediktion.


    Oribi Speaks ordprediktion kan användas på de flesta sidor där du skriver, t.ex. Google Dokument. Om någon sida inte hanterar ordprediktionen kommer den blåa ikonen bli röd ( t.ex. i nuläget Facebook och i Word Online).


    Tar hänsyn till felstavningar

    Unikt med Oribi Speaks ordprediktion är att den tar hänsyn till många olika slags felstavningar. Ni som har använt programmet Saida (för PC) kommer känna igen funktionen. Om jag skriver ett ord som inte finns i Oribi Speaks ordlista, så kommer jag ändå få ordförslag baserade på hur orden skrivs. Målordet klistras in genom att klicka på ordet alternativ genom ett kortkommando (lite olika om du använder en PC, Mac eller Chromebook).

    Här försöker jag t.ex. skriva ordet byggt, men felstavar det. Ändå får jag mitt målord presenterat (ord nr 2 i listan). Om ett ord är felstavat (utefter Oribis ordlista) presenteras det som rött i listan.


    Tar även hänsyn till lättförväxlade ord

    I Oribi Speak kan du också skriva ett ord som är (typ) rättstavat (men fel i sammanhanget) och ändå få upp korrekt förslag. Här ordet gåttsom ÄR ett riktigt ord, men fel i denna kontext.


    Om man som privatperson, skola eller kommun redan har köpt Oribi Speak så innebär ordprediktionen ingen extra kostnad. Den ingår i tillägget och är bara en ny extra funktion.






  3. Även om vi är många (som vi som arbetar inom skola, föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter och personer själva med läs- och skrivsvårigheter) som verkligen VET att olika alternativa lärverktyg (eller det nyare begreppet assisterande teknik) spelar en stor roll och gör livet och studierna betydligt enklare, så finns det hittills väldigt lite forskning och studier bakom som faktiskt säger att det ÄR så. Kanske kan det vara så att det är svårt att beforska ett område genom mångåriga studier eftersom utvecklingen går i ett sådant rasande tempo eller så har det hittills inte varit tillräckligt intressant.

    På Linnéuniversitetet bedrivs emellertid en del forskning! Emma Lindeblad (med Idor Svensson som handledare) visar i sin doktorsavhandling på hur sambandet mellan självkänsla, lässvårigheter, psykiskt välmående och assisterande teknik hänger ihop. Emma visar på hur assisterande teknik inte bara kompenserar för bristande lästeknik, utan också ger motivation för att delta i vidare läsaktiviteter.

    Från  Forskning.se

    Här behöver vi omdefiniera var vi klassar som läsning (så även Skolverket!). Är läsning med ögonen"finare" eller är det okej att ta sig an samma text via öronen? Enligt (Moyer 2015) är det samma tankeprocesser som används när man skapar mening i skriven text vare sig den sker med ögonen eller med öronen. Alltså, du kan dra slutsatser, sammanfatta, förutsäga och reflektera väldigt bra oavsett om du får lyssna på en text eller läsa den traditionellt på egen hand. Vilken förmåga är det som bedöms kopplat till kunskapskraven (avkodning eller textförståelse)?

    En tanke är därför att vi ska introducera dessa verktyg tidigt, med alla. Redan från förskoleklass. De flesta skolor eller kommuner har redan licenser på både talsyntes, rättstavningsprogram och inlästa läromedel (+ en massa skönlitterära titlar). Hur används och integreras dessa verktyg redan från förskoleklass och i undervisningen? Och hur kan traditionell läsinlärning och kompensation gå hand i hand?

    Grejen är att vi alla (oavsett lässvårigheter eller inte) använder oss av assisterande teknik hela tiden, även om vi själva inte tänker på det. En vanlig dag så använder jag (utan vare sig språk-, läs- eller skrivsvårigheter) en mängd olika verktyg. Jag använder nästan dagligen:

    • Påminnelser i min digitala kalender (om 15 minuter ska du vara där eller där)
    • Jag tar foton bilder under en föreläsning för att minnas
    • Jag fotar händelser i vardagen för att komma ihåg
    • Jag tar privata ljudupptagningar under stora föreläsningar som jag vill kunna komma ihåg och återge i efterhand
    • Jag lyssnar igenom mina blogginlägg med talsyntes (för att se om texten är bra. Nåväl, alldeles för sällan eftersom jag fortfarande hittar både meningsbyggnadsfel och stavfel jag skrev för över ett år sedan)
    • Jag dikterar in text ibland. Både i sms och mejl. 
    • Ibland vet jag inte var betoningen i olika engelska ord ska hamna (jag är bra på engelska), utan behöver få det uppläst och betonat av en talsyntes. Ta t.ex ordet "caribbean". Jag tvingar ibland mina barn (utan besvärande läs- och skrivsvårigheter) att använda talsyntes för att få lite koll här.
    • Jag lyssnar på ljudböcker (jag läser med perfekt ordavkodning, men har insett hur nice det är att bara lyssna ibland. Samma textförståelse ändå ju!)
    • Jag använder riktiga ordböcker för att kunna hitta synonymer och förstå ord (t.ex. engelska ord) i en kontext. 
    Jag, som (typ) inte har några större svårigheter med läs- och skriv eller andra exekutiva funktioner använder ÄNDÅ alla dessa verktyg i min vardag. Nog ska vi väl kunna ge våra elever som har ett extra behov tillgång till dessa funktioner och verktyg både i skolarbetet och i vardagen (alltså, det var egentligen inte en fråga utan ett påstående...).

     
  4. Den 24-25 november välkomnar SITS, tidigare SFFL, (Svensk Intresseförening för Tal och Språk) dig till sin årliga kongress på Hotell Sheraton i Stockholm. SITS arbetar för att sprida kunskap inom områdena tal, språk, kommunikation och röst, i huvudsak med inriktning mot barn och ungdomar. Temat för årets kongress är Språklig sårbarhet - vi väljer möjligheternas väg.

    Kongressen vänder sig till dig som möter barn och elever som befinner sig i någon slags språklig sårbarhet. Tanken med kongressen är att sprida kunskap och framgångsrika exempel på hur du kan möta dem som inte riktigt har språket med sig på samma sätt som de barn och elever som har en typisk språkutveckling.  Hur inrättar vi lärmiljöer som möter alla, oavsett vilken språklig nivå som barnen och eleverna befinner sig på? Hur skapas förståelse och acceptans för barns och elevers olika behov?

    På kongressen kommer du bl.a. att få lyssna till föreläsare som bl.a. Barbro Bruce (bitr. professor inom specialpedagogik på Högskolan i Kristianstad), Olof Sandgren (lektor och forskare på Malmö Högskola och Lunds universitet) och Hülya Basaran (universitetsadjunkt inom Svenska som andraspråk) m.fl. Själv kommer jag också ha ett pass på lördag efter lunch, då jag ersätter en föreläsare (Martina Hedenius) som fått förhinder. Min föreläsningar har titeln "Alternativa lärverktyg för elevens språk-, läs- och skrivutveckling - förhållningssätt och exempel".

    För att anmäla dig till kongressen kan du klicka på denna länk.

    Kongressprogrammet (med lite ändringar) hittar du här. 


  5. I Göteborg på Burgården anordnar Svenska Dyslexiföreningenden 13 november 2017 en utbildningsdag med fokus på matematiksvårigheter och dyskalkyli som en pedagogisk utmaning.

    Under en heldag kommer du att få lära dig mer om tidiga insatser, hur man kan tänka kring elever som presterar lågt i matematik samt vad som kan vara orsaker till detta.

    Föreläsare är bl.a. Görel Sterner (fil. lic. i pedagogiskt arbete och verksam vid Nationellt centrum för matematikutbildning), Jonas Walfridsson (logoped vid Danderyds sjukhus), Arne Engström (forskare i matematikdidatik) och Per-Olof (fil.dr. i matematikdidaktik) och Christine Bentley (fil. dr. i språkdidaktik).

    Anmälan görs via denna länk. Programmet hittar du nedan.