• Forskning

Forskning inom lärande och NPF

Svenska hjärnforskareTorkel Klingberg och Agneta Herlitz berättar senaste forskning om inlärning. Arbetsminnet behövs för att hålla reda på vad vi håller på med och vad vi ska göra. Långtidsminnet är där minnen "klistrar sig fast".
För att man ska lära sig bättre är det bra att :

  • ha ett intresse och förkunskaper om det man ska lära
  • veta varför man lär sig och till vilken nytta  
  • testa kunskaper vid upprepade tillfällen
  • säga saker högt, svara på frågor och få användning av det man ska lära
  • ju fler gånger man säger en sak desto lättare är det att kunna plocka fram sina minnen
  • träna arbetsminnet med krävande uppgifter.

Hjärnforskare vill att skolan tänker om - Artikel med Torkel Klingberg (DN 110331)

Flerspråkiga barn har bättre arbetsminne (2013) Så skriver Språktidningen i en artikel och hänvisar till en forskningsartikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology. Den som är flerspråkig klarar lättare av både läsförståelse och huvudräkning. Flerspråkiga barn är ofta också mer stresståliga. Ju knepigare uppgift desto större fördel för den flerspråkiga, visar studien.

Vad har framgångsrika skolor gemensamt? Forskaren Trevor Dolan föreläste på NTA Stockholm och delar med sig av sin topplista.

Intelligens, motivation och belöning
I film del 2 berättar han om vad vi bör tänka på när vi vill att barnen ska lyckas.

Flickor med autism och ADHD (2010-09-06) Svenny Kopp, barnpsykiatriker, har i sin avhandling visat att väldigt få flickor diagnostiseras för sina kamrat- och inlärningssvårigheter. 80% av flickorna med Autism har också ADHD och hälften av dem har läs- och skrivsvårigheter. Lyssna på en intervju med Svenny Kopp på Sveriges Radio

Skriv ut E-post

Forskning om effekt av digitala verktyg

Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning - Marie Nordmark visar i sin avhandlin hur elevers skrivande förändrats när de skriver på dator och hur det sociala nätverket i klassrummet och på nätet påverkar deras skrivande.

Barns aktivitet med datorplattor i förskolan - Malin Nilsens Licentiatuppsats 2014-09-05 - Om datorplattan som pedagogiskt redskap i förskolan.

En elev – en dator, Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan, Håkan Fleischer 2013. Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, kallad en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. 

The use of interventions for promoting reading devolpment among struggling readers. Kombinerad datorstödd träning främjar god läsutveckling Linda Fälth 2013. Avhandlingen bygger på en jämförelse mellan traditionell specialundervisning och datorstödd träning. Det visade sig att intensiv datorstödd träning ger mest effekt.

Improving litteracy skills through learning av Annika Agélli Genlott och Åke Grönlund 2013. En studie gjord i Sollentuna visar att Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning.

Alternativa verktyg för tillgänglighet och delaktighet: Implementering och användning av it i klassrummet, magisteruppsats av Tord Söderqvist 2012. Kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten i specialpedagogisk it-användning. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i skolsvårigheter, utan snarare om att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning.

Smartphone som ett alternativt verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter, (en magisteruppsats 120907).

En-till-en redan från start, en rapport från lärarutbildningen Högskolan väst, visar att den undersökta elevgruppen skriver mer med dator.  

Focus Pocus, Australisk forskning om hur dataspelet förbättrar impulskontrollen, minnet, uppmärksamheten och avslappning hos barn med ADHD.

Datorn ger elever bättre självförtroende 

Jane Brodin, professor emerita, Stockholms universitet säger: - Egentligen spelar det ingen större roll om en elev har ett rörelsehinder, ett intellektuellt funktionshinder eller neuropsykiatriska problem. De kan alla dra nytta av IKT och dess möjligheter både för att söka information, att lära ord och begrepp, att skriva små berättelser, att göra anteckningar i skolan, att göra läxor, för språkträning och för att kommunicera med varandra. /.../ Samtidigt vill jag nämna att datorn endast är ett redskap till inkludering och man får inte ha en övertro på vad datorn kan göra.

Språkstörning - en pedagogisk utmaning 
Gun Niklasson skriver i sin magisteruppsats om pedagogiska utmaningar vi stöter på i arbetet med språkstörningar, men också om möjliggörande arbetssätt i en inkluderande undervisning.

 

 

Skriv ut E-post