Skoldatatek

Hälften av elever med AST eller ADHD har läs- och skrivsvårigheter, skriver Jakob Åsberg i sin avhandling "Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities."

För elever med AST (autismspektrumtillstånd) tycks särskilt förståelse för skrivet eller uppläst textmaterial innebära utmaningar, medan avkodning och stavning sällan påverkas.
Elever med ADHD inte sällan har mer globala skriftspråkliga problem, som innebär också avkodnings och stavningssvårigheter. Samtidigt finns stora individuella variationer, visar hans forskning
Läs mer: Göteborgs universitet

Avhandligen påminner oss om att inte alltid koppla gott läsflyt till god läsförståelse. Vi bör vara särskilt observanta på läsförståelsen hos barn med Asperger/Autism.

Med tillstånd från Joakim Åsberg som disputerar fredag 6/11,
publicerar vi här en del ur hans avhandling.

Populärvetenskaplig sammanfattning av Joakim Åsbergs avhandling

Väl utvecklade tal- och skriftspråkliga färdigheter är oerhört viktiga för att självständigt klara sig i skolan, arbetslivet och vårt moderna samhälle i stort. Elever med olika typer av neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser (t ex autism eller ADHD) rapporteras ofta av föräldrar eller lärare ha svårigheter med språk och läsning. Den här avhandlingen består av fem delarbeten som på olika sätt avser att belysa läsning, stavning och språk- och hörförståelse hos barn med autism eller uppmärksamhetssvårigheter/ADHD. Huvudfokus ligger på barn med autism-relaterade tillstånd.

Har barn med ovan nämnda funktionsnedsättningar läs-, språkförståelse- och skrivsvårigheter? Vilka slags problem har de i sådana fall? Det har varit en tydlig slagsida mot fokus på pojkar i tidigare forskning, vilket delvis kan förklaras av att pojkar är överrepresenterade i dessa grupper. Är tidigare beskrivningar giltiga också för flickor med dessa funktionsnedsättningar? Kan lärare stödja utvecklingen av förståelse för sammanhängande texter eller berättelser? För att besvara dessa frågor har grupper av elever utfört olika uppgifter och resultaten har sedan jämförts med normer eller med prestationen hos jämförelsegrupper av barn utan funktionsnedsättning. I en studie rapporteras resultaten från en interventionsstudie där vi samarbetade med personal på skolenheter för elever med autismrelaterade tillstånd. Förhoppningsvis kan de resultat som presenteras i avhandlingen vara av värde för lärare, forskare, kliniker och föräldrar när de ska förstå och stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Jag kommer fortsättningsvis att använda termen autismspektrumtillstånd (AST) för att referera till Aspergers syndrom, autism och närliggande tillstånd. Förekomsten av AST beräknas ligga runt 0.5-1%. Personer med AST är en mycket heterogen grupp. Medan somliga personer med AST är totalt beroende av hjälp med i stort sett allt i livet - kanske utvecklar de aldrig något funktionellt språk - har andra ett väl utvecklat ordförråd, bor i egen lägenhet och har ett kvalificerat arbete. Denna avhandling fokuserar på elever med AST som går i grundskolan, och som inte har betydande intellektuella funktionsnedsättningar. Tidigare psykologisk forskning på barn med AST har bland annat beskrivit svårigheter med att "sätta sig in i andras tankar", att integrera information i meningsfulla helheter och att flexibelt reglera sitt beteende och tänkande. Man har utifrån tidigare forskning anledning att förmoda att detta skulle kunna påverka läs-, språkförståelse- och skrivutvecklingen negativt, men inte nödvändigtvis på alla nivåer. Teoretiskt är det intressant att veta om AST framförallt påverkar förståelsen av innehållet i text, men att den tekniska avkodningen av ord (läsflyt) möjligen fungerar smidigt hos dessa elever. Möjligen är även utvecklingen av stavning en förmåga som inte påverkas av AST. Vidare har tidigare forskning antytt att elever med AST har särskilda svårigheter att uppfatta betydelsen i sammanhängande texter, t ex berättelser.

Uppmärksamhetssvårigheter, hyperaktivitetssyndrom eller ADHD (Attention Deficits  Hyperactivity Disorder), som det vanligen kallas även i Sverige, är en relativt vanligt förekommande funktionsnedsättning. Förekomsten av ADHD har beräknats ligga någonstans mellan 2-7% bland barn, och man har identifierat såväl genetiska som sociala sårbarhetsfaktorer. I diagnoskriterierna för ADHD listas en serie beteenden inom uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet/impulsivitet. I Skandinavien används ibland även begreppet DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception) för att referera till kombinationen av ADHD-relaterad problematik och motoriska problem. Ett klassrum är sannolikt en mycket svår miljö för ett barn med ADHD. I klassrummet förväntas man till exempel ofta sitta still, hålla reda på penna och papper, lyssna uppmärksamt på läraren och arbeta ihärdigt och planerat med uppgifter som inte alltid är särskilt roliga eller ger något omedelbart utbyte. Utifrån tidigare forskning har man viss anledning att tro att barn med ADHD har mer globala problem med att erövra skriftspråkliga färdigheter. I föreliggande studie hoppades vi lära oss mer genom direkta jämförelser med barn med AST, och med barn utan funktionsnedsättning.

I den första studien i avhandlingen ingick grupper av barn med AST, uppmärksamhetssvårigheter/DAMP och barn utan kända funktionsnedsättningar. När det gällde ordavkodningsförmåga fann vi ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Det fanns dock en stor variation i grupperna med AST och DAMP även i grundläggande ordavkodningsförmågor. När det gäller läsförståelse presterade AST-gruppen signifikant svagare än jämförelsegruppen utan funktionsnedsättning, och det var en klar tendens till samma resultat för gruppen med uppmärksamhetssvårigheter.

I studie 2 deltog totalt 110 flickor med AST, ADHD och jämförelseflickor utan funktionsnedsättning. I denna studie ingick även mått på stavning vid sidan av ordavkodning och läsförståelse. Flickorna med AST kunde inte statistiskt skiljas från de andra grupperna avseende snittresultat på någon av läs- och skrivuppgifterna. Däremot hade ca hälften av flickorna med AST och ADHD någon form av läs- och skrivsvårighet, vilket kan jämföras med en 6%-ig förekomst bland jämförelseflickorna. Dessutom användes i studien ett mått på graden av autism- respektive ADHD-relaterad problematik. Bägge dessa mått var statistiskt kopplade till läsförståelse på så sätt att höga nivåer av autism- respektive ADHD-relaterad problematik var kopplade till lägre resultat på läsförståelsetesten. Däremot fanns ingen signifikant koppling mellan höga grader av autism-relaterade beteenden och lägre ordavkodning eller stavning. Hög grad av ADHD var däremot kopplat även till lägre ordavkodning och stavning. Även vid gruppjämförelser framgick att ADHD-gruppen presterade generellt svagt på uppgifterna som testade läs- och skrivfärdigheter. Resultaten visar i sin helhet att det är viktigt att noggrant följa bägge gruppernas läs- och skrivutveckling. När det gäller läs- och skrivutveckling tycks ADHD vara förenat med en mer global problematik, medan AST mer specifikt tycks inverka negativt på läsförståelsen. Dessa resultat sammanfaller i stora drag med tidigare forskning.

I studie 4 fokuserades specifikt ordavkodningsförmåga hos elever med AST, genom jämförelser med en jämnårig grupp av barn utan funktionsnedsättningar. Återigen bekräftades resultatet att barn med AST inte hade några särskilda problem med ordavkodning. Men detta resultat gällde bara på gruppnivå. Det fanns en mindre grupp av barn med AST som presterade svagt i ordavkodning. Dessa barn visade sig genom vidare analyser ha problem inom språkliga områden som läsforskning på barn utan AST visat vara viktiga för en god ordavkodningsutveckling, nämligen fonologisk medvetenhet, snabb benämning och ordförråd.

Fokus i studie 3 var språk- och hörförståelse hos barn med AST och barn utan funktionsnedsättning. Resultaten i studien bekräftade att barn med AST har problem med att förstå innehållet i sammanhängande berättelser. Dessutom befanns problemen vara större än vad man kunnat förvänta utifrån elevernas icke-verbala begåvning och även deras förståelse för enskilda ord och meningar. En andra avsikt var att se om elever med AST hade oproportionerligt stora problem med att uppfatta information som sades "mellan raderna" i berättelserna. Men något bevis för att så skulle vara fallet framkom inte.

I det sista arbetet försökte vi stödja förståelseutvecklingen hos 12 barn med AST i skolmiljö. En viktig tanke inom autismpedagogik är den s.k. "tydliggörande pedagogiken" vilket bland annat innebär att tydligt visa eleven vad som ska göras och hur detta ska göras. Överfört till läs- och hörförståelse blir då utmaningen att försöka finna på ett sätt att göra en "privat" kognitiv aktivitet som förståelse tydlig och synlig för barnen och deras lärare. Ett material som delvis utvecklats av den svenska forskaren och specialpedagogen Lena Franzén ansågs vara lämpligt för detta ändamål. Inspiration till upplägget i interventionen hämtades också från utvecklingspsykologen Lev Vygotskys tankar om betydelsen av social interaktion och redskap för lärande. Resultatet från studien visade att barnens hörförståelse genomgick en statistisk säkerställd förbättring efter fyra veckors användning av materialet. Dessutom tyckte eleverna och deras lärare i regel att detta var ett relativt roligt och effektivt sätt att arbeta. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte är något "mirakelmedel" som presenteras i arbetet. Förbättringen var specifik för just den tränade variabeln och även statistiskt signifikant, men effekten var inte särskilt dramatisk. Det finns också flera störningsfaktorer i studien som potentiellt kan ha spelat in i det resultat som framkom. Å andra sidan är detta ett område som knappt varit föremål för tidigare forskning, även internationellt sett, så förhoppningsvis kan studien inspirera till mer forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete inom detta viktiga område.

Sammanfattningsvis så framkom vissa mönster i avhandlingen. För elever med AST tycks särskilt förståelse för skrivet eller uppläst textmaterial innebära utmaningar, medan elever med ADHD inte sällan har mer globala skriftspråkliga problem. Samtidigt finns stora individuella variationer. En viktig implikation av detta arbete är att man ska vara försiktig med att ta för givet att ett barn som kan läsa snabbt och korrekt per automatik också förstår innehållet i texter och berättelser. Dessutom är det inte säkert att eleven förstår det övergripande sammanhanget i en berättelse, även om hon eller han förstår enskilda ord och meningar. Detta är viktig kunskap för alla som arbetar med barns språk- och skriftspråksutveckling, men kanske är det extra viktiga för dem som arbetar med elever med AST. Slutligen hoppas jag att studien kan bidra till en ökad medvetenhet kring möjligheterna för specialpedagogisk intervention inom dessa områden.

Denna sammanfattning finns i avhandlingen som i övrigt är på engelska.