Dyslexi genom livet

Anna Fouganthines avhandling Dyslexi genom livet - Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter visar att problem med läsningen består genom hela skolan. Även de som har fått hjälp med sin läsning och skrivning har fortsatta svårigheter.

Avhandlingen handlar om hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden, via samspelet mellan individuella förutsättningar och omgivningsfaktorer.

Läs om avhandlingen och en intervju med Anna Fouganthines på Skolporten

Utgångspunkt för avhandlingen är ett projekt som undersökte läsförmågan hos 2166 elever i årskurs två, födda 1980 i Kronobergs län. 103 elever med lässvårigheter valdes ut och matchades med 90 kontrollelever. Data från Kronobergsprojektet har kompletterats med data i vuxen ålder i form av enkäter, testresultat och intervjuer av ett urval av de ursprungliga deltagarna.

Resultatet visar bland annat att
  -  skillnader i läsförmåga mellan undersökning- och kontrollgrupp, inte minskar under skoltiden, trots specialpedagogiskt stöd.
  - Elevernas förutsättningar vid skolstarten är av stor betydelse för utfallet av läs- och skrivinlärningen.
  - De fonologiska svårigheterna individerna uppvisade kvarstår över tid trots att ord-igenkänningsförmågan kan utvecklats till en relativt godtagbar nivå.
  - vid 29 år har inte skillnaden i läsförmåga minskat mellan grupperna jämfört med utgångsläget i årskurs två.
  - att skolan inte uppmärksammat svårigheternas art i tillräckligt hög grad. Många av deltagarna hade inte fått någon förklaring till sina svårigheter och varit utan insikt om sina problem.
  - Hinder i läsutvecklingen får konsekvenser på ett flertal områden, såsom arbetsliv och livsmöjligheter.
  - omgivningens kunskap och förhållningssätt antingen kan försvåra eller underlätta funktionsnedsättningen.

Läs mer på Skolporten Där finns en intervju med Anna Fouganthines och det är därifrån jag har hämtat fakta till den här artikeln.

i Gunilla Nordins artikel finns följande fakta :

13 praktiska åtgärder, utifrån resultaten i Anna Fouganthines avhandling

1. Det behövs nationella riktlinjer över hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas och vilka möjliga stöd som finns att tillgå för att säkra att alla elever får den hjälp de behöver tidigt i skolan.

2. Specialpedagogiken behöver utrustas med evidensbaserade metoder för att tidigt förhindra utslagning av elever.

3. BVC-personal och förskolepersonal bör uppmärksamma barn i riskzonen för att utveckla dyslexi.

4. Kompensera för lässvårigheter tidigt i skolan för att förhindra en bristande motivation för skolarbetet och deprivation i kunskapsinhämtningen.

5. Bokstäverna på tangentbordet bör läras in direkt i samband med bokstavsinlärningen.

6. Elever med svårigheter behöver få mer information och kunskap om sina egna svårigheter.

7. Elevernas starka sidor behöver uppmärksammas och de behöver få undervisning i olika former av copingstrategier.

8. Elever med lässvårigheter behöver dagligen möta utmanande texter för att utvecklas.

9. Tidigt i läsutvecklingen bör fokus i undervisningen ligga på avkodningsutvecklingen medan läsförståelseundervisning är av större vikt i de högre årskurserna.

10. Resultaten visar att lärare behöver bli medvetna om att elever med dyslexi upplever skolarbetet som ett hot mot självkänslan.

11. Elevernas olikheter bör uppmärksammas på ett positivt sätt av läraren. Likaså bör man prata om läs- och skrivsvårigheter och lägga en grund för en förståelse för dyslexi bland klasskamraterna.

12. Speciallärare och specialpedagoger behöver bredda och fördjupa den pedagogiska kunskapen vad gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

13. Testmaterial och bedömningsinstrument över läs- och skrivutveckling som är kopplade till pedagogiska insatser behöver tas fram.

Skriv ut

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek