• Lästips
  • Läsförståelse med uppläsning - "het potatis"

Läsförståelse med uppläsning - "het potatis"

Skolverket godkänner inte talsyntesprogram vid test av läsförståelse. Detta blir ett dilemma för lärare till elever med god läsförståelse, men dålig avkodning.

Här finns en del av debatten:

Åtgärdsprogram vinner över provregler är det svar Ängkärrskolan har fått när en juristfirma studerade frågan om elevernas rätt att använda hjälpmedel. (lärarnas nyheter 140128)

TV4-play om Skolan som trotsar Skolverkets beslut (131121)
TV4-play om Skolverket förbjuder provhjälp för dyslektiker (131120)

Upprop till Skolverket, alternativa verktyg -  en öppenFacebookgrupp
med kopplad insamling

Dysexiförbundet har en namninsamling
fmlsnamninsamling

 

Skoldatatek i mellansverige skrev tidigare i höstas ett öppet brev till Skolverket. Det sändes först till alla skoldatatekskontakterna. De flesta ställde sig bakom det öppna brevet, varför det undertecknades Skoldatatek i Sverige.

Brevet och Skoverkets svar finns presenterade här nedanför.

Öppet brev till Skolverket

På Skoldatateken runt om i Sverige jobbar vi intensivt med att introducera alternativa verktyg som t.ex talsyntes, inlästa läromedel och uppläsningsstöd till elever med läs- och skrivsvårigheter tidigt, allt enligt senaste forskning (se tex. Idor Svensson i Dyslexitidningen nr.3 2012, Christer Jacobsson, Idor Svensson, Tio uppsatser om läs-och skrivsvårigheter, 2007)

Vi arbetar för att det ska bli ett naturligt verktyg för eleven, och ifrågasätter nu Skolverkets beslut att förbjuda det vid "skarpt läge", d.v.s. som en del i bedömningen för betyg i årskurs 3 och 6 gällande svenska och engelska. Vad sänder det här ut för signaler till föräldrar, elever och samhället i allmänhet? Blir det en norm även vid andra provtillfällen?

I de nationella proven för läsförståelse menar Skolverket att man mäter förståelse och avläsning (Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, Nyhetstidningen 20/3 2013), vilket per definition innebär att man mäter läsförmågan. En känd formel enligt flera läsforskare gällande läsförmåga är: läsning = avkodning x förståelse.

För en elev med specifika läs- och skrivsvårigheter prövas inte förståelsen alls, eftersom avkodningen för dessa elever stjäl stora kognitiva resurser. Läsförståelse förutsätter god avkodning ochär även beroende av ordförråd och bakgrundskunskaper. En elev kan ha mycket god förståelse, gott ordförråd och goda bakgrundskunskaper, trots svårigheter med avkodning.

Varför är Skolverket intresserad av elevens avkodningsförmåga och vilket resultat det blir för dessa elever? Är syftet med de nationella proven i år 3 och 6 att användas som en screening för avkodning? För att testa avkodning finns det bättre lämpade test att använda, där man bortser från förståelsen. Målet måste väl ändå vara att mäta samma förmåga hos alla elever, dvs. förmågan att ta till sig text? Provets validitet behöver ifrågasättas utifrån vad det faktiskt mäter för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter.

En av våra främsta hjärnforskare, Martin Ingvar, skriver: "Kognitiva funktioner som tänkande, resonerande, ordförråd och förståelse vid lyssning är ofta helt intakt hos dyslektiker. Att de högre hjärnfunktionerna är opåverkade förklarar varför läsförståelsen ofta ligger en bra bit högre än vad man skulle kunna förvänta sig, av någon som stakar sig och läser långsamt." (En liten bok om dyslexi, 2008 s 35)

Intensiva insatser och lärarskicklighet är av största vikt för att höja elevers läsförmåga. Det arbetet måste ständigt fortgå. Tidiga insatser av specialutbildade lärare har visat sig ge positiva resultat och det ena utesluter inte det andra. Att eleverna kompenseras för sina svårigheter när de ska prestera, lära sig nya saker och uppleva innehållet i skönlitterär textutesluter inte att de får stöd och hjälp med att utveckla sin avkodning. I ett svar på ett brev från Louise Lindqvist och Gro Grankvist, Mount Dyslexi, svarar Anna Ekström:
"Proven kan hjälpa till att synliggöra om eleverna fått en undervisning som gör det möjligt för dem att nå kunskapskraven och utvecklas så långt det är möjligt eller om skolan måste förändra undervisningen, sätta in stöd osv. Undervisningen måste stödja elevernas läs och skrivutveckling under hela skoltiden."

Modern forskning visar att alternativ teknik ska sättas in så fort behovet uppstår. Parallellt ska eleven få specialundervisning för att undvika att hamna i en negativ utvecklingsspiral.

Att "vänta tills misslyckandet kommer", är den sämsta av alla metoder. Om barnet har fått smaka på bitterheten i funktionshindret leder det till att alla stödinsatser startar från en negativ utgångspunkt (Ingvar s.72).

Om skolan har gett eleven förutsättningar att nå kunskapskraven och de verktyg som eleven använder tas bort under själva provtillfället, så mäts inte det som åsyftas utan hur resultatet skulle vara om eleven inte fick den hjälp och det stöd han eller hon får, vilket ju är det rakt motsatta. Hur ska ett sådant resultat tolkas?

Skolverket anser att det är av största vikt att alla elever får visa vad de kan i undervisnings- och provsammanhang. De nationella provens syfte är bl.a att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Anser Skolverket att det blir en rättvis bedömning och betygssättning i svenska och engelska, när man inte tar hänsyn till elevens funktionsnedsättning? Mäter man det man säger sig mäta?

Ta ert ansvar Skolverket och gör ett tillägg och låt elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi använda de verktyg de behöver och få visa vad de kan, när det gäller textförståelse (Lundgren, Ohlis 2013). Varför inte använda den skrivning ni använder er av i år 9 även i år 3 och 6, när det gäller anpassning vid provtillfället?: "Delprov B.

Texthäftet finns inläst för elever med funktionsnedsättning. Delprovet prövar inte i första hand avkodning utan snarare bearbetning och analys av den l ästa texten". (Skolverkets lärarhandledning för år 9, s.3, 2013).

2013-10-14
Skoldatatek i Sverige

 

Skolverkets svar:

skolverkssvaret

skolverkssvar1

sid 2

skolverkssvar2

Tags: läsförståelse, dyslexi, anpassningar

Skriv ut

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek