Utredning - vad händer sen?

Christer Jakobsson, Linnéuniversitetet, intervjuas av Jakob Skogholm, Inläsningstjänst om olika tester i skolan. Screening och individualtest vad är skillnaden? Vem får göra test och vem får ställla diagnoser?

Lyssna på intervjuhttp://www.inlasningstjanst.se/files/Dyslexiradio-1.mp3

Det är det här de pratade om

Christer Jakobsson började som skolpsykolog och blev indragen i ett forskningsprojekt om läsning. I projektet utvecklade han testet Läskedjor, ordkedjor för att screena läsförmåga. 

Två begrepp:

  • Screening – grupptest - att på ett billigt sätt kunna hitta barn som har svårigheter. Då man hittar dessa elever kan man sen gå vidare och titta närmare på vad det är. 

  • Individualtest – utredningar - man ser barnet här och nu hur eleven reagerar på vissa uppgifter. Tyvärr tar det ofta lång tid att kunna få en utredning om landstingets logopeder eller andra experter ska göra utredningar. 

- Vems ansvar är det att göra utredningarna?
FMLS gjorde en rundringning hälften av landstingen gör utredningar och hälften gör det inte. Logopeder i vissa landsting anser att pedagoger i kommunerna kan göra utredningarna. Kanske är det fel att skicka ärenden till logopeder?

Ibland verkar det som om man gör en utredning för att få en diagnos, men skolan behvöer inte diagnoser för att eleven ska få hjälp. Logopeder och andra legitimerade yrken kan göra diagnoser, men det gäller inte lärare.

En utredning gör vi för att få reda på vad vi ska göra.
Det finns många namn - diagnostisk utredning, kartläggning, fördjupad kartläggning, pedagogisk kartläggning. Man vet inte alltid vad man menar.

Lärarna borde klara av att göra en utredning.
På skolnivå skulle det kunna kallas för pedagogisk utredning. Kanske någon på Elevhälsan kan göra utredningen en fortsatt utredning. säger Christer Jakobsson. 
Frågan är:
- Vad gör man under tiden?

En diagnos är inte någon hjälp i skolan. Den visar ju bara att man behöver hjälp. Det kan stå bara specifika lässvårigheter.

- Vad gör man sen? 
Det kan vara svårt att förstå vad det står i diagnosen och lärare förstår inte vad man ska göra. Det behövs en djup förståelse för att förstå vad man ska göra åt det. Det kan vara ganska allmängiltiga saker som står i diagnosen.

Det svåra är att veta hur man ska hantera det man ska göra sen.

Det finns många lärare och specialpedagoger som skulle kunna göra utredningar. Det är lätt att man får känslan att någon annan gör det här jobbet bättre än jag. Pedagogen får inte ställa diagnosen – men den behöver man ju inte i skolarbetet.

I England finns en koppling till diagnos och åtgärder, men det har vi inte i Sverige.

Vad som behövs för att kunna göra utredningar krävs att man är lärare med god erfarenhet.
Inte ens speciallärare hinner med att lära sig utredningar och kartläggningar i sin utbildning. Det verkar som om man behöver en påbyggnadsutbildning på specialpedagogutbildningen för att lära sig hur man gör utredningar.

Vilka verktyg ska man använda vid screening och idividualtest?
Det finns mest för de yngsta.
Många elever upptäcks först när de går på universitetet. Då finns det inte så många test att ta till. Många kommer långt tack vare motivation, god begåvning och hjälp.

SBU Statens beredning utredningsmaterial ser över de screenings och utredningsmaterial som finns.

http://www.inlasningstjanst.se/files/Dyslexiradio-1.mp3

Screenshot 2014-04-08 00.16.30

Fler intervjuer är på gång. Det ser vi fram emot :)
/Britt Hansson

Tags: diagnos, specialpedagogik

Skriv ut

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek