• Lästips
  • Läsförståelseprojekt gymnasiesärskolan

Läsförståelseprojekt gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra, ett läsförståelseprojekt som genomfördes på gymnasiesärskolan i Boden.

I arbetet användes reciprok undervisning i kombination med digitala lärverktyg. Projektet finns redovisat som en rapport: Att läsa särskilt bra - med hjälp av  läsförståelsestrategier och digitala lärverktyg 
och som en  film med sammncs-starta namn och bilderna som ett bildspel

Arbetet pågick under läsåret 13-14 i en utbildningssatsning på LTU (Luleå tekniska universitet) på initiativ från norrbottensnätverket i NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling)  alsb2alsb4

Dessa frågor lyftes av specialpedagoger på Skoldatateket i samtal med lärargruppen på gymnasiesärskolan. En klasslärare började reflektera över den egna verksamheten och blev då medveten om att läsning främst innebär "tyst läsning" i bänkbok. Visserligen en stunds avkoppling för eleverna, men inte alltid meningsfull läsning.

alsb5alsb7

Läraren berättar:
"Faktatexter bearbetas oftast genom att läraren läser högt för eleverna. Läsförståelsen övas med enskilda läsförståelseövningar efter egna arbetsscheman, utifrån elevens förmåga. Överlag sker undervisningen muntligt och vid högläsning har läraren bytt ut svåra ord mot enklare. Eleverna skriver i liten grad och när de skriver handlar det främst om att svara på frågor i de teoretiska ämnena. Oftast är endast läraren mottagare till elevernas arbeten. I de praktiska ämnena har läsning, läsförståelse och skrivande liten eller ingen plats. Även om några av eleverna i gruppen läser med flyt, saknar de i hög grad läsförståelse. Det är svårt för eleverna att fritt kunna berätta om vad de läst. De har istället läst vad boken handlar om, på bokens baksida. Vid samtal med eleverna om deras läsförståelse har de erbjudits åldersadekvat lättläst litteratur. Många gånger har det varit svårt att få eleverna att välja en bok med lättare text. Få elever har accepterat förslag om ljudbok. Datortillgången på programmet är god. På alla datorer finns program som ger stöd för läsning och skrivning - talsyntes, rättstavning och talboksläsare. Dessa program används vid ett fåtal tillfällen. Datorerna används främst till att söka efter fakta och kommunicera, men mer sällan till att skriva texter. "

alsb8

Elevernas erfarenhet och delaktighet i lärandet tas tillvara i allt för liten omfattning i särskolan, enligt skolinspektionen (2010:9). Ett sätt att vara delaktig är att kunna läsa med förståelse och skriva för att kommunicera och lära. Om det ska bli möjligt ställer det krav på en medveten undervisning om läs- och skrivstrategier.Ett intresse fanns därför att finna former för detta arbete tillsammans med eleverna på gymnasiesärskolan.

Syftet med projektet var att undersöka om ökad kunskap om läsförståelsestrategier och tillämpning av modellen Reciprok Undervisning (RU), tillsammans med digitala lärverktyg, ger ökad delaktighet och läsförståelse hos elever i gymnasiesärskolan.

  • Hur påverkas lärarens undervisning med ökad kunskap inom området?
  • Hur påverkar undervisningen med lässtrategier gymnasiesärskoleelevernas delaktighet och läsförståelse?

Ljudbok + textbok användes för att eleverna så småningom ska kunna bli självständiga läsare. Tidigare brukade lärarna läsa högt för eleverna och byta ut svåra ord till lättare. Med inlästa texter tillsammans med den tryckta boken "hörläste" eleverna med både ögon och öron. Detta förstärkte läsningen. 

Talsyntes användes framförallt som skrivstöd, både under skrivning och efteråt, som ett sätt att förbättra elevernas skrivande. Tidigare har eleverna inte skrivit så mycket. När eleverna läste igenom sina och andras texter med talsyntes blev de medvetna om hur texterna skule kunna förbättras. De blev också mycket stolta över sina egna texter och berömde varandra för vad de hade skrivit. 

Läsförståelsestrategier introducerades till att börja med utan bildstöd "figurerna". Läraren hade själv stöd av dem i arbetet. Det var lätt att förstå hur hon skulle lägga upp arbetet utifrån figurerna för att förutspå/överblicka, ställa frågor, utreda och sammanfatta. Hon var rädd för att de nästan vuxna eleverna skulle tycka att det var barnsligt, men när hon tillsammans med eleverna valde bilder för strategierna fick även eleverna lättare att förstå arbetsgången. 

Resultatet blev lyckat. Läraren fann nya former i arbetet. Gemensamma samtal om alla texter förekommer i alla ämnen. Eleverna samarbetar i skolarbetet. De skriver mycket mer och de använder talsyntes. Inlästa läromedel används nu som en naturlig del i undervisningen. Elev som "inte kunna läsa" har nu börjat läsa allt bättre och läser gärna högt i klassrummet. Läsförståelsen har ökat och framförallt går det snabbare att läsa. Efter sommaruppehållet kom eleverna ihåg arbetsgången och läraren kunde fortsätta med läsförståelsestrategierna och lägger nu till nya studiestrategier i arbetet. Skolarbetet pågår ofta med blandade årskurser och en av de nya eleverna som inte kunde läsa har tack vare handledning, talsyntes och inlästa böcker börjat klara av att läsa på egen hand. 

Projektet kom till tack vare utbildingssatsningen "Att läsa med förståelse" på  LTU (Luleå tekniska universitet) genom norrbottensnätverket av NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). Arbetet med i elevgruppen genomfördes under 10 veckor vt 2014. Lärarutbildningen pågick under hela läsåret. 

Redovisningen blev en film Att läsa särskilt bra,

och en rapport: Att läsa särskilt bra - med hjälp av läsförståelsestrategier och digitala lärverktyg.

BIlderna från presentationen på Skolverkets NCS-konferens den 27-28/11 2014. 

ncs141127

ncs-start

 

 

 

 

 

 /Britt Hansson

Skriv ut

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

Skoldatatek.se är en gemensam webbplats
för Sveriges Skoldatatek