I Skollagen som är stiftad av riksdagen finns grundläggande bestämmelser om hur utbildningen ska bedrivas och vilka krav som ställs på kommunerna, och bestämmelser som rör eleven och föräldrarna. När det gäller elever i behov av särskilt stöd kan man läsa:
”… I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.” (1 kap.2§ och 4 kap. 1§)
”Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.” (4 kap. 4§)
I Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Prop. 2009/10:165 utgiven 23 mars 2010, beslutad 22 juni 2010, träder i kraft 1 aug 2010, ska tillämpas fr.o.m 1 juli 2011) finns motsvarande:
... I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (1 kap 4§)
... Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap 5§)
... Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning ... (10 kap 10§, 11 kap 13§, 12 kap 10§, 13 kap 10§, gysär 18 kap 12§)
Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. (15 kap 17 §)
I Grundskoleförordningen (1994:1194), en de rättsregler regeringen beslutat om, hänvisar man till Skollagen men lägger även till att beslut om särskilt stöd ska fattas av rektor. Rektor har även ansvaret för att åtgärdsprogram utarbetas för elever i behov av särskilt stöd.
I Lpo 94 och Lpf 94, som tillsammans med Skollagen ska styra verksamheten i Grundskolan resp. Gymnasie/-sär, kan man läsa att ”Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.” Just detta ord alla är viktigt. Alla som möter eleven kan bidra till en bättre skolgång. Särskilt ansvar har rektorn. Som pedagogisk ledare ska rektorn bland annat verka för att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd som bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.
I Grundskoleförordningen 7 kap. 8 § finns "PYS-paragrafen" för grundskolan
Läs i Grundskoleförordningen
Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen
bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått i slutet av
det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder
eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
skall kunna nå ett visst mål. Förordning (2007:56).
I 5 kap. 1 och 4 § står att läsa om ”särskilda stödåtgärder”, ”åtgärdsprogram” och ”stödundervisning” utan särskild koppling till betygssättning.
I Gymnasieförordningen 7 kap. 4 § finns "PYS-paragrafen" för gymnasiet
läs i Gymnasieförordningen
Om det finns särskilda skäl, kan läraren bortse från enstaka
betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier.
Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra personliga
förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett
direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst
kriterium. De kriterier som rör säkerhet och de som hänvisar
till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter skall
dock alltid uppfyllas. Förordning (2007:641).
Skolverkets skrift Handlingsplan för arbete med de handikappolitiska målen inom skolsektorn för åren 2002-2010 :
"Anpassade hjälpmedel är ofta en förutsättning för att kunna delta i skolans undervisning eller i förskolans och skolbarnsomsorgens verksamheter. Återkommande problem är väntetider för inspelning av textat material och brist på resurser för vissa hjälpmedel. En ekvation som vissa elever med funktionshinder måste få att gå ihop är att de förväntas läsa samma stoff på samma tid som andra samtidigt som de dessutom ska lära sig hantera anpassade hjälpmedel och läromedel." (s 10)
"Rätten till stöd är ovillkorlig, vilket betyder att den inte är förenad med krav på till exempel på diagnos. Det är den enskilde elevens förutsättningar och behov som skall ligga till grund för hur skolan arbetar." (s 7)
"Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t ex ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms". (s 11)
